Förflytta dig till innehållet

Tekniken bakom blockkedjor inte så knepig – mera ett socialt fenomen än ett datatekniskt

Kryptovalutan bitcoin, som bland annat kan köpas i den här automaten i köpcentret Skanssi i Åbo, är väl fortfarande det blockkedjefenomen som är mest bekant för allmänheten.

Blockkedjeteknik och kryptovalutor är inget som direkt syns i undervisningen eller forskningen i informationsteknologi vid Åbo Akademi. Det säger akademilektorn Jerker Björkqvist.

Björkqvist konstaterar samtidigt att kryptografin, som är en viktig del av tekniken, har tiotals åt på nacken.

— Mycket i vardagen, som bankkort, bygger på kryptering. Tidigare hade vi en skild kurs i kryptografi. Nu ingår den i undervisningen om operativsystem. De tekniska detaljerna bakom blockkedjor kan en studerande lära sig ganska snabbt.

Akademilektor Jerker Björkqvist. Foto: Åbo Akademi

Björkqvist säger att hela idén med blockkedjor är att utgöra ett alternativ till centralt hanterade system.

— Nästa steg är att fundera på vad vi ska göra med ett sådant decentraliserat system. Kryptovalutor är en användning. Men tekniken kan också användas till mycket som har med kontrakt att göra, till exempel för att hålla koll på vilken version av ett avtal som är korrekt. Hypotetiskt kan man tänka sig att statens fastighetsregister skulle finnas i ett bitcoinliknande system, säger Björkqvist.

Men han undrar vilka användningar vi ser i dag som verkligen visat sig vara nyttiga. Vi kan tekniskt bygga hur säkra system som helst, men om det är på bekostnad av användarvänlighet och effektivitet så blir frågan när det lönar sig att använda blockkedjor.

— Centraliserad verifiering är effektiv. Tar det en timme att vänta på att en bitcoinbetalning verifieras av nätverket är det inte praktiskt när vi står i affären, ger han som exempel.

Elmarknad byggd på kryptovaluta

Timo Seppälä, professor i industriell ekonomi vid Aalto-universitetet i huvudstadsregionen, är inne på liknande tankar då han säger att han inte riktigt vet varför exempelvis ett enskilt företag skulle använda blockkedjeteknik för en intern databas.

— Tekniken, och bitcoin, kan liknas vid andelslag. Den möjliggör ett slags globala andelslag. Den passar också för ”coopetition”, alltså när konkurrerande företag samarbetar.

Professor Timo Seppälä vid Aalto-universitetet. Foto: Etla

Seppälä har varit involverad i flera projekt som kikat på blockkedjeteknikens möjligheter, bland annat ett pilotprojekt med energibolaget Fortum.

— Vi tittade på hur en öppen elmarknad, med kryprovalutan Ether som bas, kunde fungera. Säg att du har en stuga med egen elproduktion. Då kan du sälja överskottet till grannarna. Här var Fortum närmast suget på att helt enkelt lära sig mer om kryptobaserade system.

Timo Seppälä säger att kurser som enbart fokuserar på blockkedjor inte syns i kursutbudet vid hans institution, och knappast heller vid Aaltos institution för datateknik. Liksom Jerker Björkqvist påpekar han att komponenterna i tekniken är gamla.

— Men med bitcoin fick vi ett nytt sätt att förverkliga decentraliserade system. För mig är det intressanta hur tekniken och innovationer som bygger på den används i realekonomin. Det är kanske mera ett socialt och ekonomiskt fenomen än ett datatekniskt.

Jean Lindén/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter