Ta djurens rätt på allvar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Människan utnyttjar djur på många olika sätt. Djur används i livsmedelsproduktionen, klädproduktionen, forskning och för underhållning.
I den samhälleliga debatten faller djuren ofta i skymundan, trots att de ämnen som tangeras har att göra med människans sätt att behandla djur.
Klimat och djurproduktion är sammankopplade, ändå är det djuren som glöms bort i processen. Inom etologin, forskningsområdet som granskar djurens beteende, upptäcks ny information hela tiden.
Vi vet redan att djur är kännande och medvetna varelser. De har olika känslor, och dessa känslor är inte enbart primitiva.
Enligt Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, delar däggdjur och människan många komplexa känslor, exempelvis uttråkning, empati och skamkänslor. Djurrättsorganisationer som Oikeutta Eläimille och Animalia bidrar med information om djurens levnadsförhållanden i Finland.
Vi har alltså en hel del information om hur djur beter sig och hur de behandlas. Hur kommer det sig att mänskligheten vänder bort ansiktet från djurens verklighet?
Djurens dag uppmärksammades världen över den 4 oktober. Syftet med denna dag är att uppmärksamma djurrätt och djurskydd. Enligt Livsmedelsverket dödas cirka 82,5 miljoner djur varje år i den finländska livsmedelsproduktionen.
Den här siffran känns förmodligen svår att greppa. Kanske siffran inte väcker några känslor alls. Innerst inne tror jag att människan är så van vid att äta djur och använda djur, att vi inte tänker på vilka individer som insemineras, föds upp och hålls i trånga utrymmen utanför allmänhetens synhåll.
Så länge som djur behandlas som produkter, tas djurens rätt inte i beaktande. Mjölkindustrin är ett exempel. Kon kan inte mjölkas utan att hon föder en kalv. Kon tvångsinsemineras, kalven tas bort från kon en kort tid efter födseln trots att modersinstinkten hos kon är stark.
Om det är en tjurkalv blir han billigt kött inom 14 månader. En kvigkalv döms till ett liv som hennes mamma har och hon slaktas när hon inte längre är användbar, det vill säga som ungefär fem år gammal.
Syftet med djurskyddslagen är att på bästa möjliga sätt skydda djur mot lidande, smärta och plåga. Den nuvarande djurskyddslagen från år 1996 misslyckas ärligt sagt med att tillgodose djurens arttypiska behov och skydda dem från den smärta de upplever dagligen.
Samhället kan analyseras utifrån hur fenomen bör vara och hur de bör ändras, inte enbart utifrån hur de är. Det här lär sig statsvetare i ett tidigt skede.
Lagar är inte nödvändigtvis morala och därför är det viktigt att informera, diskutera och förändra det rådande. Djurens grundrättigheter finns inte tryggade i djurskyddslagen, och det vill Suomen Eläinoikeusjuristit ry ändra på i sin kampanj. De har skapat ett konkret förslag till hur djurskyddslagen bör förändras.
Djurrättsrörelsen och djurrättsorganisationer jobbar för en framtid där alla arter är fria. Djurrättsaktivismen hjälper med att synliggöra artförtrycket som förekommer dagligen, överallt i världen. Trots att mänskligheten misslyckas med att se det, har djuren ett egenvärde som inte är beroende av våra åsikter. Målet är, för mig, djurens totala frigörelse.
Det här händer inte i en handvändning, ändå är det ditåt jag siktar. Välfärdsmål är bara en bit på vägen, och de räcker inte för djuren.
Det är dags att synliggöra djurens verklighet. Det är dags att skapa samhällelig debatt och ta djurens rätt på allvar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.