Svenskan gratis nyckel till den nordiska marknaden
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vi lever i en konkurrensutsatt värld, där företagen arbetar hårt för att muta in revir på marknaden. Stora ansträngningar görs för att utveckla produkter och tjänster för varje tänkbar nisch.
Attraktiva förpackningar och lockande varumärken för att särskilja produkten kostar mycket att utveckla. Många kloka tankar kläcks för att skapa ett unikt och väl anpassat alternativ för en noggrant definierad målgrupp.
Men, i denna genomarbetade kedja missar många ett konkurrensmedel som i princip är helt gratis – att använda sig av marknadens eget språk för att nå kunden!
Sverige är ofta den första exportmarknaden för finländska företag. Det beror på geografiska och kulturella skäl – ända sedan Finland som en del av det svenska riket gick under benämningen Östsverige har den kommersiella och logistiska axeln varit en av Europas starkaste.
Både Finland och Sverige är i praktiken öar avskilda från det europeiska fastlandet, och vår gemensamma handel är mycket viktig för bägge länderna. Sverige utgör också en språngbräda till de övriga skandinaviska länderna. Det har också visat sig lätt att få en första kontakt och acceptans i Sverige, särskilt i de delar av landet som gränsar till Finland.
Trots dessa grundförutsättningar kan det bli en stor utmaning att få ett verkligt fotfäste i Sverige. Marknaden är visserligen dubbelt så stor som hemma, men det är en öppen och kvalitetsmedveten marknad med starka inhemska varumärken.
Kunderna är vana vid att hantera anbud från ett stort antal konkurrerande leverantörer. Förutom kvalitet och egenskaper hos produkten och tjänsten mäts också andra faktorer som förmågan att kommunicera och viljan att komma kunden till mötes. Då är det extra viktigt att ta tillvara den extra konkurrensfördel vi har i Sverige och i hela Norden: det svenska språket!
Om vi finländare använder oss av svenskan i hela vår marknadskommunikation har vi ett betydande försteg mot andra konkurrenter, särskilt dem från andra kontinenter.
Med det menar jag inte att engelskan inte fungerar. Problemet är att andra är bättre på engelska, till exempel svenskar. Därmed hamnar vi snabbt i en defensiv position och riskerar att missa värdefulla detaljer och nyanser när vi båda rör oss i en främmande språkmiljö.
Och om vi talar och kommunicerar på svenska så slappnar motparten av och visar respekt för att vi bemödar oss att tala marknadens huvudspråk. Det krävs heller ingen perfekt svenska för att nå fram. Så länge vi har kontroll på vår kärnkompetens och den vokabulär som är central så är det ingen som bryr sig om litet kantigt uttal eller att ordföljden blir fel i bisatsen.
Finskspråkiga bör ges möjlighet ta tillvara varje tillfälle att öka det svenska språkkapitalet. Om finskspråkiga känner sig för osäkra eller för blyga att inleda en konversation på svenska bör vi uppmuntra dem att träna in några fraser om väder, sport eller kultur.
Sverige är ett multikulturellt och öppet samhälle med hög tolerans mot språkvarianter, allt från skånska och gotländska till rapparnas förortsspråk. Den som tar steget in i den svenska zonen blir snabbt belönad.
Ett viktigt argument i dessa tider är att svenskan betonar samhörighet och gemensamma värderingar. Finland har generellt ett mycket gott anseende i Sverige, men allt fler intervjuer och samtal mellan svenskar och finländare sker på kantig engelska.
Vi hamnar då i samma kategori som de baltiska länderna, som geografiskt ligger nära, men kulturellt betydligt längre borta. En tråkig trend är att finländska företags hemsidor i många fall inte längre publiceras på svenska.
Det ökar distansen mellan leverantör och kund. En unik egenskap i det finsk-svenska samarbetet är att kontakterna finns på så många olika plan, mellan politiker och mellan storföretagsledare inom industri, finans- och tjänstesektorn, men också inom idrott, kultur och media.
Ett område där kontakterna försvagats är bland nya finländska företag, ofta inom teknologi- eller tjänstesektorn. De orienterar sig ofta direkt mot utomnordiska marknader och då blir svenskan av underordnad betydelse.
Men, inte ens det mest kaxiga startupföretaget kan negligera Norden och en marknad med mer än 20 miljoner kunder, en av Europas mest köpstarka och teknologiskt mest utvecklade. Och om man är ny på en marknad är det en stor tillgång att tala marknadens språk.
Det är också en fördel att ta del av marknadsinformation på nordiska språk i tidningar och tidskrifter och på hemsidor och att kunna upprätthålla en vass omvärldsbevakning. Den svenska marknaden har gett många finländska företag impulser att utveckla sina produkter och tjänster och att på ett naturligt sätt bredda sin kundbas.
Då är det av stor vikt att utnyttja den unika potential som finns i att Finland är ett tvåspråkigt land, ja faktiskt det enda landet i världen utanför Sverige, där svenskan är ett officiellt språk.
Att tala marknadens språk innebär inte att man behöver ge upp sin nationella identitet. Det finns gott om finländska företag som bevarat både sitt namn och sin profil på grannländernas marknad, men som valt att kommunicera på ett brett och djupt plan med svenskan som redskap.
Några exempel är K-Rauta, Valio, Puustelli och Kiilto. För dessa bolag var det naturligt att göra en medveten satsning på svenskan i samband med etableringen och marknaden har tagit mot deras intåg mycket väl. Det är förstås begripligt att små aktörer kanske inte har interna resurser att göra en lika helgjuten språksatsning, men det finns ju extern hjälp att tillgå.
Vi som jobbar med export till de nordiska länderna har erfarenhet av att bedöma och analysera behoven av hur svenskan på bästa sätt kan användas. I en helhetsstrategi utnyttjas svenskan som ett modernt redskap i allt från muntlig kommunikation och skriftliga alster som hemsidor, broschyrer och handböcker ända till dokument som fakturor och följesedlar.
Det är oftast de sistnämnda som förorsakar irritation – en faktura på finska till en svensk kund förtjänar faktiskt inte att bli betald. Svenskan visar alltså sin kraft och sitt värde i vardagens rutiner och inte bara i politikernas artiga festtal.
En annan, ofta bortglömd resurs är drygt 600 000 invånare i Sverige med finländsk bakgrund. Här finns ofta en naturlig tvåspråkighet och insikt i bägge ländernas kultur och beteende. Vi har i vårt arbete sett att sverigefinländarnas nätverk och professionella kunskaper kan bidra till att tröskeln sänks för en marknadsetablering i Sverige.
Också exemplet Tornedalen visar på en naturlig, gränsöverskridande tvåspråkig miljö, där arbetskraft, varor och tjänster cirkulerar på en enda marknad. Varför inte applicera detta exempel i en större skala? Låt detta tänkande gälla hela Sverige och Finland.
Storföretag som Nordea, Stora Enso, SSAB, Fortum, Atria, Telia med flera visar hur en integrerad marknad fungerar där svenskt och finskt håller varandra i handen för att öka sin styrka. Det blir då uppenbart att kunskaper i svenska har spelat en viktig roll i dessa processer.
Det är en kombination av små detaljer ihopparade med ett strategiskt helhetstänkande som gör att svenskan blir ett offensivt redskap i företagens agerande. Man måste vara medveten om att framgång på exportmarknaderna aldrig blir en ren språkfråga, men svenskan kan vara en avgörande pusselbit när kampen om kontrakten är som hårdast.
Det här gäller inte minst på den offentliga marknaden, där upphandlingsdokumenten ställer krav på att förstå svenska och att kunna uttrycka sig på svenska i dialogen med svenska myndigheter, regioner och kommuner. Det är en enorm marknad, mer än 80 miljarder euro per år eller 8.000 euro per medborgare.
Svenskan är viktigast då upphandlingen sker som så kallad direktupphandling av varor och tjänster till kommuner vid ett värde under 61000 euro, då kraven på anbudsgivarna är lägre. Här har smarta företag en fin chans att ta sig in på marknaden och få värdefulla referenser. Tröskeln till den offentliga sektorn sänks rejält för den som satsar på att använda svenska.
Det är alltså ställt utom allt tvivel att det lönar sig att utnyttja svenskan i hela Skandinavien, från direkt kommunikation till att kunna ta del av det stora flödet av värdefull marknadsinformation. Exempel finns på att företag som av kostnadsskäl inte satsat på svenskan snabbt tappar sina positioner på den nordiska marknaden.
Kunderna upplever en psykologisk spärr när de inte längre får information på svenska, utan möts av schablonmässiga engelska uttryck på hemsidor och i e-post. Det är inte bara en tom klyscha att tala om att bygga broar mellan våra länder.
Då är språket en av bärande balkarna i konstruktionen. Varför kasta bort en viktig resurs? Visa i stället att ni tar era kunder på allvar, att ni möter dem på deras hemmaplan. Så kan ni använda språket för att ge klirr i kassan nästan helt gratis.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.