”Svenska nus program är gratis för skolorna och vi vill hjälpa dem att tända en gnista så att eleverna vill lära sig mera svenska”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kunskaper i svenska. De finskspråkiga elevernas kunskaper i svenska har blivit sämre. Det fastställer Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi) i en rapport (2023), där man utvärderat niondeklassares svenskkunskaper med ett prov som innehöll hör- och läsförståelse samt muntliga- och skriftliga uppgifter.
Elevernas färdigheter att fortsätta sina svenskstudier på andra stadiet och på högskolenivå är alldeles otillräckliga, slår Karvi fast. Sydvästra Finland hade mest svaga elever (36 procent) och sämsta resultat i muntliga färdigheter, vilket är märkligt med tanke på att det talas svenska i skärgårdsregionen och Åbo.
De alarmerande resultaten hänger ihop med att årskurserna 7–9 har haft mindre svenskundervisning sedan B1-svenskan tidigarelades till årskurs 6 år 2016. Tidigareläggningens ödesdigra konsekvenser framkom i en enkätundersökning som Nätverket Svenska nu och Språklärarförbundet i Finland SUKOL beställde hösten 2021.
Lärarna i åk 7–9 intygade att reformen medfört avbrott i svenskstudierna och att en stor del av undervisningen går åt till att repetera. Lyckligtvis blir situationen bättre i höst när beslutet om att införa en extra årsveckotimme svenskundervisning i årskurs 7 träder i kraft.
En extra timresurs behövs för att nå inlärningsmålen i svenskundervisningen, men vi behöver också jobba med att tända elevernas gnista att lära sig språket. Skolkulturen har en betydelse. Karvis rapport visar att svenska språket och svenskheten syns mycket litet i skolornas temadagar och andra aktiviteter, utan kontakten med språket begränsas till svensklektionen.
Ur elevernas svar framkommer vidare att en majoritet av eleverna aldrig använder svenska på sin fritid. Om eleven trots allt använde svenska på sin fritid ens ibland, hade det ett positivt samband med kunskaperna.
Svenska nu vill väcka elevernas inre motivation att lära sig svenska. Vi erbjuder eleverna svenskspråkiga kulturupplevelser och aktivitetsinriktade skolprogram, som väcker intresset för språket.
När eleverna möter en medryckande person som talar autentisk svenska eller får ta del av en häftig svenskspråkig kulturupplevelse, har det enligt våra lärarenkäter en positiv inverkan på studiemotivationen.
År 2023 nådde vi närmare 70 000 finskspråkiga elever från 327 olika skolor i hela landet.
Svenska nu har också tillsammans med Svenska Folkskolans Vänner genomfört ett omfattande vänskolprojekt som engagerade 18 svensk- och finskspråkiga skolor. Syftet var att sänka tröskeln för samarbete över språkgränsen och att ta fram goda modeller för fungerande vänskolverksamhet.
Ett av skolparen i vänskolprojektet var Katedralskolan i Åbo och Puolalanmäen lukio. Eleverna har fått delta i tandem-övningar i smågrupper, skolorna har haft utbytesdagar och grupperna har gjort museibesök och firat temadagar tillsammans. Samarbetet är naturligt och det fortsätter tack vare engagerade lärare med stöd från skolornas rektorer.
Svensklärarna gör ett viktigt arbete och vi vill uppmuntra dem och finskspråkiga skolor att söka samarbete över språkgränsen och öppna upp de svenskspråkiga miljöerna och kulturen för eleverna.
Nu när svenskundervisningen får mera resurser kan vi vända trenden. Svenska nus program är gratis för skolorna och vi vill hjälpa dem att tända en gnista som medför att eleven vill lära sig mera svenska.
Minna Arve
Delegationsordförande
Hanaholmens Svenska nu-nätverk
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.