Förflytta dig till innehållet

Svar till Tom Simola och Janne Salonen

Kommunalvalet i juni är mera än ett kommunalval skriver Tom Simola i sin ledare den 15 maj. Frågan är viktig men är kanske inte den första fråga man kommer att tänka på när man ska rösta. Vardagsfrågorna kommer nog först.

Fungerar hälsoservicen, har äldre det bra, får barn och unga växa upp i trygg miljö med bra dagvård och skolor, används våra skattepengar förnuftigt, är ekonomin i skick, trivs företagen, ökar inflyttningen, värnas miljön? Vad säger partierna i sina valprogram, är kandidaterna kunniga, samarbetsvilliga, aktiva, driver de frågor som är positiva för hela kommunen?

Men att ÅU nu påminner oss om att kommunalvalet de facto påverkar andra frågor som berör vardagen men i ett större sammanhang är bra och viktigt. Efter valet tillsätts ett antal regionala och nationella förtroendeposter, Kårkulla, Kommunförbundet, Egentliga Finlands förbund och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Enligt nuvarande lagstiftning är det ett partis sammanlagda röstetal inom hela valdistriktet som avgör hur många platser partiet får i respektive organ.

Vid fördelningen räknas inte de röster som lagts på en icke partibunden lista. Rätt eller fel kan diskuteras men så säger regelverket för tillfället.

Att vara representerad i regionala och nationella organ är mycket viktigt för alla partier, inte minst för SFP. Om man vill ha inflytande så ska man sitta med vid borden där frågorna diskuteras och avgörs. Den absolut största regionala/nationella frågan under den kommande perioden kommer att vara vårdreformen. I vår region är det Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt som har fått en avgörande roll när det gäller utformningen av framtidens välfärdsområde.

Tack vare det sammanräknade valresultatet i senaste kommunalval fick SFP i Egentliga Finland in en representant av 19 i sjukvårdsdistriktets styrelse, Niklas Guseff. Den platsen ger insyn och möjlighet att påverka, vilket är särskilt viktigt nu när välfärdsområdet ska utformas. En fungerande tvåspråkig vård- och omsorg och ett servicenät som också beaktar skärgårdens behov är inte på något sätt en självklar fråga för alla.

SFP är en brobyggare tillsammans med andra partier, bra skulle det givetvis vara om de större partierna också valde in personer som med pondus ser till Åbolands särintressen.

Janne Salonen har en insändare i ÅU den 18 maj där han säger sig veta att information om hur valsystemen fungerar är en SFP-strategi, att kommunalvalet är ett hot för SFP, att SFP väljer in personer som ingen har valt in någonstans, att ÅU:s chefredaktör fungerar som partiets valarbetare.

SFP tar avstånd från dylika påhopp. SFP diskuterar gärna sakfrågor men inte påhopp utan verklighetsförankring. Vallagstiftningen säger att ”I en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt räknades gruppernas röster ihop inom hela samkommunens område”. Det är fakta, inte ett strategiskt utspel.

Val är aldrig ett hot för SFP, tvärtom, för oss är valet en möjlighet att föra diskussioner, presentera valprogram och kandidater, lyssna och ta emot både ris och rosor av kommuninvånarna.

SFP har inte enkel majoritet i fullmäktige. Senaste val gav oss 13 platser och 13 ersättare i fullmäktige. Vi gjorde ett försök att bygga broar bland annat genom att frivilligt avstå platser så att också mindre grupper skulle få ett större inflytande.

SFP:s platser innehas av förtroendevalda som valts i enlighet med § 69 i kommunallagen. ”Förtroendevalda i kommunen är ledamöterna och ersättarna i fullmäktige, personer som har valts till ledamöter i kommunens organ, personer som kommunen har valt till ledamöter i en samkommuns organ samt andra personer som har valts att sköta kommunala förtroendeuppdrag”.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *