Studentmatematiken skrevs på dator för första gången – många vid Katedralskolan satt sex timmar
Abiturienterna Emma Sauso och Melker Engblom. Foto: Fredrik Häggman
Från och med i år är studentskrivningarna helt digitala. Hösten 2016 hölls de första digitala proven, och som sista ämne skrivs nu också matematiken på dator.
ÅU gjorde ett besök till Katedralskolan i Åbo, där 55 abiturienter skrev matematik under tisdagen. Bland abirna fanns argument både för och emot digitaliseringen.
Emma Sauso och Melker Engblom är två av 28 Kattanabiturienter som skrev den långa matten. De satt kvar i salen i fulla sex timmar, vilket nästan alla som skrev lång matematik gjorde.
Bägge tycker att skrivningarna gick helt okej, även om de anser att uppgifterna var mycket svårare än i övningsprovet.
I fråga om tekniken går dock åsikterna isär.
– Jag gillar inte alls den digitala tekniken, det tar mycket längre att räkna. Man får inte heller en lika bra överblick av sina uträkningar som på en A4. Jag tror att de flesta skulle skriva matten med papper och penna om de fick välja, säger Sauso.
– Jag däremot räknar hellre på datorn. Jag gillar att man kan använda sig av program som Excel, vilket också är nyttigt i verkliga livet, anser Engblom.
Nästan alla uppgifter gick att göra utan program
Provet bestod av två delar: en A-del som utförs utan digitala hjälpmedel och en B-del där man får använda sig av datorns avancerade räknare, kalkylprogram och grafprogram.
– Men sist och slutligen kunde man göra nästan alla uppgifter utan programmen, menar Sauso och Engblom.
De har båda övat inför skrivningarna med papper och penna. Det beror dels på tekniken, förklarar Engblom.
– Abitti-programmen som används under skrivningen motsvarar inte de nätversioner som man använder när man övar. Det är något som jag tycker är väldigt underligt. Jag förstår att det kan bero på licenserna, men det betyder att man inte kan öva hemma med samma program.
”Förvånansvärt likt tidigare prov”
Enligt matematikläraren Herman Norrgranns mening utmärkte sig själva provet varken positivt eller negativt. Norrgrann är en av dem som gör den preliminära rättningen av proven i kort matematik. Enligt honom var det digitala provet i kort matematik förvånansvärt likt tidigare prov.
– Det var ganska traditionellt och testade baskunskaper i matematik. Man märker att studentexamensnämnden har varit försiktigare med matematiken än med till exempel fysiken, där jag tycker att skillnaderna var mycket större.
Norrgrann anser att digitaliseringen är nåt som man måste vänja sig med.
– Det är tekniken är på väg, vi kan inte bara fortsätta med krittavla. Särskilt då det gäller den korta matematiken är tekniken för att lära ut det som behövs i praktiken.
Alla matematiklärare är ändå inte odelat positiva. Annika Lindblad, som rättar proven i lång matematik, påpekar att det finns en risk att man överlåter alla uträkningar till maskinerna.
– I den långa matematiken måste man förstå mekanismen bakom en graf eller en ekvation och inte bara mata in den i ett program.
Har testat både digitalt och analogt prov
Karin Malmström och Rebecca Anckar hör till dem som skrev den korta matematiken. Båda var på plats för att höja sina vitsord från hösten. Därmed har de testat att skriva både för hand och digitalt. Skrivningen gick snabbare den här gången för båda två.
– Jag tycker faktiskt inte att skillnaden är så stor, säger Malmström och får medhåll av Anckar:
– Det digitala matteprovet har ju fått mycket kritik i media, men jag tycker att Studentexamensnämnden har gjort ett bra jobb med förändringen. Tekniken gör det lättare att göra ett mångsidigare prov.
Karin Malmström och Rebecca Anckar. Foto: Fredrik Häggman
Dåligt att Abitti och nätversionen inte är samma. Knappast har det med licenser att göra när Abitti är en version av Linux och programmen är open-source. Det har nog mer med datasäkerhet att göra så att sluga studerande har det svårare att hitta buggar som kan utnyttjas när det är dags att skriva proven.