Förflytta dig till innehållet

”Strejker har en märkvärdig förmåga att rensa bort spindelväven från ögonen på folk med nedsatt politisk syn”

blå botten med vit text där det står ÅU debatt

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Politik. En politiker som hör till presidiet i ett av de partier som bildar den nuvarande regeringen förklarade för några dagar sedan ungefär så här:

”Det är absolut nödvändigt att kraftigt begränsa rätten till politiska strejker. Det passar sig inte att det är lagligt att åstadkomma skada av politiska orsaker. Streta emot nu bara så länge de kan. Den här leken tar nog slut.”

Politiska strejker har en lång historia. De har sällan varit lagliga, så lagstifta på bara, bäst man vill, emot dem.

En av de tidigaste politiska ”strejkerna” som historien känner är ”strejken” i Rom år 494 f.Kr.

Arbetarklassen, plebejerna, var hårt skuldsatt till eliten, patricierna. Plebejerna hade varit upptagna med krig med Roms fiender och inte kunnat få inkomster från sina jordbruk, vilket var orsak till den tilltagande skuldsättningen. De skuldsatta som inte kunde betala utsattes för trakasserier av olika slag. År 494 f.Kr dök nya krig upp. Då var plebejernas måtta rågat. Man beslöt sig för att lämna Rom i massor och grunda en ny egen stad. Det här har gått till historien som plebejernas uttåg. Det tvingade de styvnackade patricierna till eftergifter, som fick plebejerna att återvända till Rom.

Plebejerna upprepade sina uttåg åren 449, 445, 342 och 287 f.Kr. Det sista uttåget ledde till en gradvis utveckling av politiska rättigheter också för plebejerna under de kommande epokerna.

År 1903, då Finlands Socialdemokratiska Parti grundades, var de politiska rättigheterna i Finland begränsade. Parlamentet bestod av en ståndslantdag. En av punkterna i SDP:s partiprogram från år 1903 var kravet på allmän och lika rösträtt för alla. 1905 utbröt storstrejk. Strejker överhuvudtaget var väl inte lagliga den tiden.

Men utan den strejken hade vi knappast fått någon lantdagsreform 1906. Den var bland de första i sitt slag i Europa. Det var socialdemokratin och en politisk strejk som bröt marken för demokratins framväxt i Finland.

Den 24.10.1975 gick 90 procent av kvinnorna på Island i strejk för lika rättigheter.

Följande år godkände Alltinget en lag om lika lön. Och år 1980 valde Island den första kvinnliga presidenten någonsin någonstans i världen.

Strejker har en märkvärdig förmåga att rensa bort spindelväven från ögonen på folk med nedsatt politisk syn.

Ingmar Forne

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter