Förflytta dig till innehållet

Stadga: Ge Åbo Akademi full utbildningsrätt i juridik

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Som ämnesförening vars syfte är att gynna och utveckla den juridiska utbildningen vid Åbo Akademi ser vi det ändamålsenligt att stöda Åbo Akademis planerade utvecklingsarbete för en fullskalig juristutbildning. Utbildningslinjen för rättsnotarie vid Åbo Akademi grundades år 1996 som en partiell lösning på väg till en fullskalig juristutbildning vid Finlands enda svenskspråkiga universitet.
Den planerade storsatsningen skulle underlätta bristen på svenskspråkigt juridiskt kunnande i Finland. I nuläget handlar det framför allt om studerandena vid Åbo Akademis utbildningslinje för rättsnotarie, som befinner sig i en ojämlik och oändamålsenlig situation. Det handlar om jämlik behandling inom svenskspråkig juristutbildning.
För tillfället garanteras studerande vid Åbo Akademi inte fortsatta juridikstudier efter avlagd rättsnotarieexamen.
Vi är därmed de enda juris studerande och rättsnotarier i Finland som måste oroa sig för huruvida vi överhuvudtaget har möjlighet att bli jurister. Den planerade studietiden för studier i juridik i Finland är tre år till rättsnotarie och ytterligare två år till juris magister. För att bli klara inom utsatt tid är vi tvungna att avlägga rättsnotarieexamen på 2,5 år, eftersom vi måste skicka in ansökan till nästa universitet redan i ett tidigt skede på våren.
I praktiken leder den strama utexamineringstiden till att juridikstuderanden vid Åbo Akademi ofta utexamineras till rättsnotarie först efter 3,5 år. Vad som följer är ett halvår, under vilket vi inte har möjlighet att avlägga magisterstudier. Ifall vi efter avlagd rättsnotarieexamen vill fortsätta studera juridik på svenska, måste vi söka till Helsingfors universitets tvåspråkiga juris magister-program. För att bli antagna till magisterstudier vid Helsingfors universitet måste vi ha minst vitsordet 3 i medeltal i ämnesstudierna och vitsordet 3 i rättsnotarieavhandlingen.
Ett annat alternativ för våra studeranden är att söka till Åbo universitets juris magister-program, dit det krävs vitsordet 3 i avhandlingen samt från och med 2022 goda kunskaper i finska, enligt det nationella språkprovet i finska. I bägge fallen bör det poängteras att problemet inte är att det skulle finnas för få kvotplatser (i nuläget: 20 till Åbo universitet samt 10 till Helsingfors universitet).
Problemet ligger dels i att en del studerande inte nödvändigtvis uppfyller de krav som ställs för dessa kvotplatser, dels i den stress som denna osäkerhet medför.
Ovan nämnda poängkrav gäller inte för de studerande som antagits till rättsnotarie- eller juris magister-studier vid Helsingfors universitet och Åbo universitet. Således försätts rättsnotarier utexaminerade från Åbo Akademi i en ojämlik ställning i förhållande till alla andra utexaminerade rättsnotarier.
För dem som studerar juridik vid Åbo Akademi avbryts inte bara studierna av det mellanår de är tvungna att ta. Kontakten till sociala stödnätverk och bekant personal bryts, och de som inte fortsätter studera i Åbo tvingas mitt i studietiden söka ny bostad och flytta. Detta avbrott kan bli kostsamt både för den personliga ekonomin och för det sociala kapitalet.
Om vi till pressen över vitsordskraven och stressen med den strama tidtabellen lägger till bytet av studiemiljö, flytt och splittring av den sociala gemenskapen, kan vi konstatera att summan varken är hälsosam eller ändamålsenlig för de unga studerande som redan genom en svår urvalsprocess blivit antagna till studier i juridik. Alla studerande ska ha rätt att slutföra sina studier vid det universitet de blivit antagna till.
Samtidigt som vi är oroliga över våra medlemmars välmående vill vi ifrågasätta ändamålsenligheten i den situation vi juris studerande vid Åbo Akademi, som utgör ca. 40 procent av alla svenskspråkiga juris studerande i Finland, nu befinner oss i. Nämligen: att Åbo Akademi beviljas rätten att utbilda juris magistrar är det enda sättet att nu och i framtiden garantera fortsatta magisterstudier för våra medlemmar.
Vid Åbo Akademi har vi redan en etablerad och fungerande svenskspråkig juridisk utbildning ända till kandidatnivå. En magisterexamensrätt för Åbo Akademi skulle medföra inte bara en garanti att på svenska utbilda sig till färdiga jurister, utan också en möjlighet att doktorera i juridik på svenska vid Åbo Akademi.
I och med att svenskspråkigt juridiskt kunnande anses vara en bristvara i Finland, skulle möjligheten att även fortsätta forska på svenska vid Åbo Akademi på lång sikt, tillsammans med Helsingfors universitet, skapa de resurser som nationellt eftersträvas. Dessa resurser innefattar svenskspråkigt expertkunnande, svenskspråkig litteratur och kompetent personal som kan undervisa samt forska i juridik på svenska.
En fullskalig juristutbildning vid Åbo Akademi skulle även svara på det växande behovet av tvåspråkigt juridiskt kunnande i Åboregionen och på Åland. En juristutbildning vid Åbo Akademi skulle även ha goda förutsättningar att locka åländska studenter, som i nuläget i stor utsträckning flyttar till Sverige för att avlägga juristexamen.
Det finns också en annan potential som går förlorad i och med det arrangemang som nu råder. Nämligen: en fullskalig juristutbildning skulle ytterligare förstärka tvärvetenskapligheten vid Åbo Akademi. I synnerhet Åbo Akademis specialiseringsområden mänskliga rättigheter samt utrikeshandelsrätt och kommersiell juridik skulle gynnas, och en juris magisterutbildning skulle även skapa ett större utbud av juridiska biämnesstudier för fakultetens samhällsvetare och ekonomer.
Dessutom skulle en fullskalig juristutbildning medföra ett utökat samarbete med Åbo universitets finskspråkiga juridiska utbildning, och således utöka möjligheten för våra samt Åbo universitets studerande att enligt egen preferens välja i vilken utsträckning de vill utveckla sin kompetens på båda inhemska språken.
Även ur fakultetens synvinkel är det nuvarande arrangemanget oändamålsenligt, i och med att fakulteten förväntas erbjuda den mest resurskrävande delen av juristutbildningen (rättsnotarieexamen), utan att få erbjuda den del som hämtar in den största delen av resurserna (magister- samt doktorsexamen).
Således anser vi att den mest ändamålsenliga lösningen är att bevilja Åbo Akademi en fullskalig juristutbildning.
Lösningen är den enda som de facto och de jure garanterar rätten till fortsatt utbildning för våra medlemmar nu och i framtiden. Samtidigt anser vi att en svenskspråkig juristutbildning vid Åbo Akademi skulle fungera som ett efterlängtat komplement till den redan existerande tvåspråkiga utbildningen vid Helsingfors universitet.
Som jämbördiga enheter kunde vi tillsammans med Helsingfors universitet tillförsäkra den svenskspråkiga befolkningen tillgång till svenskspråkig service inom rättsväsende och andra myndigheter, samtidigt som samarbete kring forskning, litteratur och undervisning genuint kunde utvecklas.
Vi i Stadga är avslutningsvis alla dem tacksamma som gjort detta projekt möjligt, nämligen personalen, administrationen och studerandena, och samtidigt är vi hoppfulla om att Åbo Akademi beviljas rätten till en fullskalig juristutbildning.
Styrelsen för Ämnesföreningen Stadga r.f.
Instämmer gör:
Styrelsen för Åbo Akademis Studentkår
Styrelsen för Merkantila Klubben vid Åbo Akademi
Styrelsen för Statsvetenskapliga Klubben vid Åbo Akademi
Styrelsen för oikeustieteen ylioppilaiden yhdistys Lex vid Åbo Universitet
 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter