Språkkunskaper och känslan av tillhörighet får invandrare att rösta i val
En ny forskning från Institutet för hälsa och välfärd visar att sannolikheten för att invandrare väljer att använda sin rösträtt i val ökar om de kan landets språk och känner sig delaktiga på sin hemort.
Också orsaken till flytten påverkar sannolikheten att man röstar i val. Personer som av familjeorsaker flyttat till Finland röstar med högre sannolikhet än de som flyttat på grund av arbete.
Forskningen fokuserade på kommunalvalet och utfördes i 18 kommuner och de 6 största städerna på fastlandet.
— Finland önskar arbetskraftsinvandring och integrationen granskas ofta ur den vinkeln. För röstningens del verkar det ändå vara viktigare att den identitetsbaserade integrationen fungerat, alltså att personen känner sig som en del av befolkningen, säger institutets projektkoordinator Anna Seppänen i ett pressmeddelande.
Forskningen visar också att en koppling till det egna hemlandet inte påverkar röstaningsaktiviteten i det nya hemlandet.
300 000 förlorade röster
I det senaste kommunalvalet 2017 använde endast 25 procent av personerna med utländsk härkomst sin rösträtt. Om siffrorna håller sig på samma nivå i årets kommunalval innebär det att över 300 000 röster går till spillo.
Den överlägset vanligaste orsaken till att personer med utländsk härkomst inte använder sin rösträtt är bristen på information. Också problemet att hitta en lämplig kandidat samt bristande intresse påverkar.
Enligt undersökningen känner dessutom många invandrare att de inte har förtroende för Finlands politiker, och väljer därmed att låta bli att rösta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.