Språkkolumnen: Håll avstånd för säkerhets skull
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Turva är ett av de första finska orden för enspråkigt svenska barn på många tvåspråkiga orter. Det måste man kunna ropa för att ha en chans att klara sig undan de snabbaste jägarna i tafattleken. När man är ”i turva” kan ingen fånga en.
Lekande treåringar behöver inte fundera på vad turva skulle kunna vara på svenska, men som vuxen stöter man på ordet i en mängd sammanhang där det behövs en svensk översättning.
Turva betyder oftast trygghet, säkerhet eller skydd, men det är inte så enkelt att välja rätt ord. Ibland måste man dessutom tänka fritt och hitta andra lösningar.
Det finns en skillnad mellan trygghet och säkerhet. Vi kan få en känsla av trygghet när vi vet att vi befinner oss i säkerhet. Trygghet handlar om den inre, subjektiva upplevelsen, medan säkerhet och skydd beror på yttre, konkreta faktorer. Vi är i säkerhet då vi inte är i fara, och för att vara i säkerhet kan vi behöva skydd.
Att hålla avstånd under coronapandemin handlar därför om säkerhet, inte trygghet. Vi gör det för att inte utsätta oss för fara, alltså smittan. Det finska ordet turvaväli har ibland översatts med trygghetsavstånd, men om det behövs en ordagrann översättning ska den vara säkerhetsavstånd. För det mesta räcker det trots allt med bara avstånd.
När konserter och julfester ställs in sker det på grund av säkerheten, inte tryggheten. När vi väljer att hålla avstånd till våra närstående känner vi oss inte nödvändigtvis trygga – snarare tvärtom.
De här orden används också för att skapa en känsla av trygghet. I matbutiken kan det numera vara en ”turvamyyjä” som sitter i kassan. Enligt de stora livsmedelskedjorna ska det kännas tryggare för både de anställda och kunderna med en eller ett par väktare som också fungerar som expediter. Två flugor i en smäll.
Turvamyyjä är inget officiellt yrke och har därför ingen officiell benämning på svenska. Väktarexpedit har föreslagits som svensk motsvarighet. Det används inte än, men det beskriver i varje fall uppgiften bättre än en direkt översättning.
Ett område där turva ställt till problem i svenskan är sosiaaliturva, som i äldre finländska lagtexter kallas socialskydd.
Redan för flera år sedan byttes termen socialskydd ut mot social trygghet i lagtexter. Ändå har den föråldrade termen överlevt i myndighetstexter och medier. I år har Social- och hälsovårdsministeriet påbörjat en reform av den sociala tryggheten. I och med den reformen får vi hoppas att det är social trygghet som är på allas läppar.
Ett välkommet tillskott bland turvaorden är turvataidot, som dagens barn får lära sig på dagis och i skolan. Även om det har med både trygghet och skydd att göra talar man på svenska om kroppslig integritet, att barnen lär sig att de själva bestämmer över sin kropp.
För barnen spelar det ingen roll att några vuxna kliat sig i huvudet och undrat vilken slags turva det är fråga om på svenska. Däremot har de stor nytta av att redan nu lära sig personlig integritet.
Med önskan om en trygg och säker jul för både gamla och unga.
Språkkolumnen av språkvårdarna vid Svensk Presstjänst har publicerats i de finlandssvenska dagstidningarna sedan 2017. Det här är den sista kolumnen.
Nej, va!? Kommer språkkolumnen att försvinna?