”Spårvagnen är en dyr statussymbol som politiker och byråkrater absolut måste ha för att Tammerfors har”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagn i Åbo. Jean Salminen (ÅU 5.10) hänvisar till ”specialister” som påstår att ”Åboregionen växer med mellan 30 000 och 50 000 invånare inom nästa 20 år”.
Även om detta skulle stämma, att landsbygden avfolkas och folk i massor flyttar till Åbo, har det absolut ingenting att göra med om kollektivtrafiken på en tvärgående linje går på dyra lånefinansierade stålskenor eller tassar som nu med billiga kinesiska elbussar på gummihjul.
Skillnaden är ideologisk, spårvagnen är en dyr statussymbol som politiker och byråkrater absolut måste ha för att Tammerfors har.
Jag vidhåller mitt tidigare konstaterande: ”I det stora hela kommer befolkningstillväxten att vara obetydlig och därför även bostadsbyggandet”.
För att fatta detta behövs inga beräkningar, det räcker med att man håller ögonen öppna och läser nyheterna.
Den enorma byggboom som vi upplevt de senaste åren (vilken man ser om man cyklar runt i stan) är orsakad av nollränta på lån, byggandet har skett med skuldtagning.
En aningen normaliserad ränta (över fem procent har existerat under största delen av mitt liv) har redan stoppat planerade nybyggen.
Byggbranschen går av naturliga skäl i väggen och skuldberget försvinner tyvärr ingenstans. I stället måste man ta nya lån för att betala räntan.
Nollräntan var ett undantag, och byggboomen likaså.
Upplevelsecenter, spårvägar, ishockeyhallar, resecenter, tornhus, entimmeståg etc. kan vi glömma senast då internationella valutafonden IMF tar kommandot och stoppar vårt slöseri med lånade pengar.
Under det senaste årtiondet har Finlands realekonomi stagnerat, överkonsumtionen har upprätthållits med nya lån.
Även nuvarande ”sparsamma” regering tänker låna katastrofala 10 miljarder för att täcka underskottet.
Även om en del nytt har byggts längs den hypotetiska spårvägslinjen, utgör Åbo en cirkel, inte en linje som Tammerfors, och av kollektivtrafiken genom staden och längs periferin kan bara en liten del ske längs spårvägen.
Dessutom byggs även i periferin och de som nu bor där flyttar knappast till husen längs spårvägen. Även majoriteten av arbetsplatserna ligger i periferin.
Jean Salminen påpekar att man byter färdmedel under resans gång.
Har det då någon betydelse om en del sker på (gammaldags) skenor och en annan del på gummihjul?
Erfarenheter från Esbo visar att metron har ofta förlängt restiderna eftersom direkta busslinjer dragits in. Om Åbo gräver ner hundratals miljoner i en enda spårväg, har man knappast råd att upprätthålla alla nuvarande täta busslinjer.
Vad beträffar befolkningstillväxten finns följande data för Åbo år 2022: Födda 1 777 personer, döda 1 930 personer, nettomigration mellan kommuner -174 personer, nettomigration 1 160 personer.
Var har Minna Arve med flera tänkt hitta tiotusentals nya invånare då nativiteten är katastrofalt låg?
Flyttar Pargasborna till Åbo?
Jarl Ahlbeck
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.