Förflytta dig till innehållet

"Spara, spara och skära ner — det säger sig självt att vi kommer att få ogenomtänkta och kortsiktiga sparförslag"

I ÅU (30.11.2018) ingår en insändare av SFP i Kimitoön, där undertecknarna tar till stora ord.
Om ingenting görs hotas kommunens självständighet, Kimitoön blir kriskommun och kommunens ekonomi måste fås i balans, det vill säga cirka 3 miljoner ska sparas.
Någon reell risk att någon av grannkommunerna vill gå ihop med Kimitoön finns inte.
Alla tycks ha samma problem med ekonomin.
Däremot vet väl ingen vad statsmakten kan hitta på för att leda bort folkets intresse från t.ex. någon misslyckad reform men knappast såhär nära inför ett val.
Ön har inte så svaga ekonomiska siffror att hotet om kriskommun är överhängande.
Med ett ackumulerat överskott från åren 2009-2017 på 17 336 849 euro så finns det en ganska trygg buffert för några dåliga år.
Skattesatsen är under medeltalet i hela landet 19,86 procent (senaste uppgift på Statistikcentralens sidor).
Kommunens skattesats är 19,75 procent.
Det finns många kommuner som har en skattesats långt över 20 procent.
Våra förtroende valda väljer hellre att spara än att höja skattesatsen.
De aviserade sparförslagen leder tyvärr till att servicen blir sämre eller helt försvinner i periferin.
Det värsta är att det plötsligt är en sådan brådska.
Ekonomin ska nu balanseras på endast några månader.
Det säger sig självt att vi kommer att få ogenomtänkta och kortsiktiga sparförslag.
Kommunens lånestock har växt kraftigt de senaste åren.
Detta hindrade dock inte fullmäktige 11.12. att besluta om många investeringar som kräver ny låneupptagning.
Trender kommer och går när det gäller hur man ska sköta kommunens finanser så effektivt som möjligt.
I slutet av 1900-talet började det bli pop med hyrläkare.
Tänk så bra att det kunde anställas en läkare bara för en kort tid t.ex. för sjukledighet eller ett annat tillfälligt behov.
I dag är situationen en annan.
Hyrläkare tycks vara de enda som finns att tillgå, och det är dyrt, och ingen kontinuitet för patienterna, som får olika läkare vid varje besök.
Dagens trend är enligt SFP att ”det är verksamheten som är den viktigaste och inte byggnaderna”.
Nu ska verksamheten placeras i hyrda lokaler, eftersom den interna hyran blivit så dyr att det inte lönar sig att ha verksamhet i egna lokaler.
Men dålig ekonomi är det att flytta ut verksamheten till hyrda lokaler och lämna de egna verksamhetslokalerna oanvända.
Ungdomlokalen Lammis är ett exempel på en sådan kortsiktig fundering.
Jag tror att hyrorna på fria marknaden hastigt kommer att börja stiga.
Det mest akuta problemet är att få stopp på personalökningen.
Antalet anställda borde väl minska då verksamheten skärs ner eller utlokaliseras?
Att räkna med naturlig avgång kommer att ta för lång tid om ekonomins ska fås i balans.
Man kan fråga sig om en så liten kommun som Kimitoön behöver så många olika chefer, ledande, ansvariga, koordinatorer, arbetsledare med flera.
Nu när HVC i Dalsbruk stängs borde det bli några anställda friställda.
Kunde vi då få en hälsovårdare eller sjukskötare till Västanfjärd som skulle ha mottagning t.ex. 3 gånger i veckan.
Tänk vad skönt det skulle vara att inte behöva åka till Kimito för ett blodprov eller för att få ett sår omskött.
Det skulle spara på miljön och reda pengar för alla dem som måste åka taxi för att komma till Kimito.
Faktum är att alla inte har bil i Västanfjärd.
Många äldre saknar både körkort och bil, eller är i så dåligt skick att de inte längre klarar av att köra bil.
Jag anser att ett rättvist sätt att få ekonomin i balans skulle vara en höjning av skattesatsen.
Då skulle alla delta solidariskt.
En höjning med en procent skulle ge 1 miljon mera i skatteintäkter.
Det skulle inte rädda oss från nedskärningar, men dock ge reda pengar i kommunens kassa.
Framför allt önskar jag att alla ansvariga för kommunens framtid skulle ge balanseringsprocessen den tid den behöver.
Vänta åtminstone in och se vad den stora reformen för med sig, om den kommer.
Barbro Lindholm
Västanfjärd

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *