Förflytta dig till innehållet

Musik kan påminna om den globala flyktingkrisen och inspirera till handling

En leende kvinna.

”Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion.” Så börjar psalm 137 i Psaltaren. Texten handlar om den Babyloniska fångenskapen på 500-talet före vår tideräkning och är en stark beskrivning av exil.

Psalmen har blivit tonsatt av många. I sånggruppen Ensemble MMXX, där jag är medlem, har vi sedan förra våren framfört en fyrstämmig version av Giovanni Pierluigi da Palestrina (ca 1525–1594).

Medan vi sjunger motetten Super flumina Babylonis går mina tankar ofta till flyktingar i världen idag. Enligt UNHCR fanns det i slutet av 2021 närmare 90 miljoner flyktingar. Alltså mer än en av hundra människor på jorden var på flykt redan innan miljontals ukrainare tvingades fly från sina hem.

Den globala flyktingkrisen drabbar världen ojämlikt. De senaste åren har kriget i Syrien, den ekonomiska krisen och våldet i Venezuela, klimatförändringen och oroligheterna i Sydsudan och militärkuppen med efterföljande våld och förföljelse i Myanmar fått miljontals på flykt. Efter mer än fyrtio år av konflikter och krig i Afghanistan är afghanerna en av världens största flyktinggrupper.

Sedan 2014 har flera miljoner ukrainare tvingats fly. Sedan februari i år, då Ryssland invaderade Ukraina, har nästan 7,7 miljoner ukrainska flyktingar registrerats i Europa. Minst lika många människor har tvingats fly inom landet.

Jag är själv dotter till ett krigsbarn. Min far och hans syster skickades till Sverige våren 1944, då rädslan för en sovjetisk invasion var överhängande. Det är omöjligt att säga hur den upplevelsen präglat min fars liv, men vi vet att många av dem som skickades bort på ett eller annat sätt bar spåren av sina upplevelser med sig resten av sina liv.

Den andra versen i Psaltarpsalmen lyder: ”I pilträden som växte där hade vi hängt våra lyror.” Rent konkret handlar det om att musiken och sången tystnar, men versen är också en påminnelse om den stumhet som djup chock och sorg ofta medför.

I sin bok ”The Body Keeps the Score” skriver pionjären inom traumaterapi, psykiatern Bessel van der Kolk, att fysiskt och psykiskt skrämmande och överväldigande upplevelser kan få människor att förlora förmågan till att artikulera och verbalisera sina känslor och upplevelser.

Psaltarpsalmen påminner mig om hur viktigt det är att stöda fredsarbete och flyktingarbete på ett mer aktivt sätt. Jag hoppas att den ekonomiska krisen och stigande elpriser inte får vårt samhälle att bli mer själviskt och kyligt, utan vi, som inte direkt är drabbade, tvärtom ännu mer aktivt skulle välja solidaritet och medmänsklighet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter