Förflytta dig till innehållet

Spaltaren: Vem bryr sig?

Man med glasögon.
Clas Abrahamsson

Varför har det i flera församlingar varit så svårt att rekrytera kandidater till församlingsvalen som går av stapeln i november?

Kan det vara så att få nuförtiden vill binda sig för flera år framåt och bära ett visst ansvar, eller att många redan har svårt att hinna och orka med det vardagen innebär eller kvittar det vad som sker i ens församling? Orsakerna är säkert många.

En annan utmaning när det gäller kyrkliga val är att få de röstberättigade till valurnan. Röstningsprocenten kunde gärna vara högre så att känslan av meningsfullhet och demokrati skulle bibehållas och medlemmarnas åsikt bättre skulle återspeglas i valresultatet.

Någon kanske tycker att det inte spelar så stor roll vem som representerar oss i de kyrkliga organen. Jag tycker det är viktigt att olika åsikter, erfarenheter, åldrar, kön och kunskaper finns representerade bland beslutsfattarna. Genom att rösta gör vi vad vi kan för att bidra till den mångfalden.

Dessutom visar vi att vi bryr oss!

Men kan då en förtroendevald i kyrkofullmäktige, kyrkoråd, församlingsråd, kapellråd eller gemensamma kyrkofullmäktige påverka – på riktigt – och hur? Vilka verktyg har en förtroendevald i sin verktygsback?

Efter lite eftertanke kom jag till att en del naturligtvis styrs av lagar och förordningar. Men församlingsorganen antar också egna dokument som styr verksamheten, nämligen arbetsordning, grundstadga, reglementen, stadgor, instruktioner, planer m.m.

Där kan en aktiv och alert förtroendevald göra skillnad. Genom den årliga verksamhetsplanen och budgeten kan hen också påverka vad församlingen eller samfälligheten skall satsa på under kommande år.

Vidare beslutar man om att grunda och dra in tjänster och att välja tjänsteinnehavare, vilket kan vara nog så viktigt. När det gäller kyrkoherdeval beslutar församlingen om det ska vara ett direkt val (medlemmarna väljer) eller ett indirekt val (kyrkofullmäktige eller församlingsrådet väljer). Många rutinärenden men också överraskande och kanske besvärliga ärenden kan komma på de förtroendevaldas bord.

När det gäller val av biskop, lekmannaombud till kyrkomötet (kyrkans högsta beslutande organ) och stiftsfullmäktige deltar också de lokala församlingarna. De utser församlingens elektorer till biskopsvalet och avger sina röster i de andra nämnda valen.

Som ett kuriöst exempel på hur en enda röst kan vara avgörande vill jag nämna några detaljer från biskopsvalet 2006.

Valet förrättades i två omgångar. I första omgången fanns det sju kandidater. De två som fick flest röster gick till andra omgången. Endast en röst skilde den som fick näst mest och tredje mest röster. En enda röst avgjorde alltså vilka två som var med i den avgörande omgången.

Hur det hade gått om den som fick mest röster i första omgången hade haft en annan motkandidat i andra omgången vet ingen. Ibland är marginalerna små. Din och min röst i församlingsvalet kan också vara avgörande i något sammanhang.

I grova drag (utan detaljer) är det här några exempel på vad en förtroendevald kan påverka och få ta ställning till. Att utnyttja sin rösträtt är ett bra sätt att visa att man bryr sig om sin församling och vill bära sitt kollektiva ansvar.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter