Sossenelever klagade på lärare: "Det sopades under mattan" – nu lovar staden en utredning

I mars i fjol lämnade en grupp elever i högstadiet S:t Olofsskolan i Åbo in en lista med klagomål mot en lärare. Det handlar främst om lärarens agerande under lektioner, delvis i olika ämnen.

Listan innehåller nästan trettio punkter under rubrikerna "rasistiska kommentarer", "sexism & misogyni", "anti-hbtq+-kommentarer" och "övrig opålitlighet som en lärare".

En del av punkter är allmänna, andra punkter gäller specifika händelser.

Ibland grova skämt. Ibland påståenden eller kommentarer om bland annat sexualitet som enligt eleverna varit väldigt vinklade, plumpa eller direkt felaktiga.

Enligt eleverna har det bidragit "till en osäker känsla i klassrummen".

– Läraren måste ta ansvar för att se till att de gör [sitt] jobb pålitligt, utan att sprida falsk information, och utan att få elever att känna sig kränkta eller […] obekväma i skolan, motiverar eleverna sitt agerande i början av den två sidor långa skriften.

Eleverna: Saken sopades under mattan

ÅU har sett listan med klagomålen.

Vi har också träffat tre tidigare elever som bidragit till listan.

De berättar att det är 6–7 elevers upplevelser som samlats på listan, från olika klasser och årskurser. De säger att det på listan endast finns sådant som elever uppger att de själva bevittnat.

Eleverna vi talar med upplever att klagomålen sopades under mattan av rektorn.

– Vad är det för vits att man som elev öppnar upp sig om det inte leder någonstans? undrar de.

De tre eleverna går alltså själva inte längre i "Sossen". Men de vill lyfta frågan om hur man som lärare får agera och varför klagomålen enligt dem inte togs på allvar.

Listan skickades först till skolans ledningsgrupp via en lärare, varpå rektorn enligt uppgifter till ÅU ska ha uttryckt önskemålet att den raderas.

Motiveringen sägs ha varit att klagomålet inte var en fråga för ledningsgruppen och att det inte var undertecknad av någon.

Då ska listan ha skickats in på nytt undertecknad av en elev.

Men enligt de tre ex-elever ÅU talar med ska inte heller detta ha lett till att eleverna egentligen hördes.

Den elev som undertecknade klagomålet ska visserligen ha kallats till ett samtal med rektorn. Men det samtalet uppges mest ha handlat om huruvida det faktiskt var eleverna själva eller en lärare som låg bakom listan.

Rektorn: Saken utreddes

Rektor Christer Karlsson säger till ÅU, när vi talar med honom i början av veckan, att saken slutbehandlades i fjol och att han sedan dess inte hört klagomål om läraren från elever.

Hördes några elever efter att klagomålet lämnades in i fjol?

– Jag kan inte berätta i detalj hur saken behandlades. Jag har hört elever och följt de rutiner som finns.

Uppmanade du ledningsgruppen att radera listan?

– Nej, det stämmer inte. Det jag sagt är att det inte är ledningsgruppens sak att diskutera en kollega. Det handlar om rättsskydd. Personalärenden är en fråga för skolans ledning – för mig och mina chefer.

På frågan om det skett förändringar i vilka ämnen den berörda läraren undervisar i säger Karlsson att det skett vissa ändringar men han kommenterar inte närmare vilka.

Karlsson säger att ändringar i vem som undervisar vad också normalt sker från år till år.

Karlsson säger också att inget är på gång när det gäller det här ärendet nu.

Kjellman: Ny utredning görs

Liliane Kjellman, direktör för den svenska servicen inom sektorn för fostran och undervisning i Åbo, säger dock till ÅU att saken ska utredas på nytt.

Hon betonar att hon inte i detalj kan kommentera enskilda ärenden.

Hon konstaterar också att man i skolorna utreder många frågor internt hela tiden. Det här fallet har både föranlett och kommer att föranleda åtgärder, säger Kjellman.

– Det är rektorn som har ansvar för elever och personal. Han har sagt att han åtgärdat saker och ting. Men jag fick ärendet anhängiggjort av en lärare nu på våren. Och när saken kommit upp igen så ska den utredas på nytt, säger Kjellman.

Hon kan inte berätta i detalj vilken insikt hon haft i ärendet tidigare.

Stadens avdelning för personalärenden ska nu kopplas in.

Kjellman säger att man för tillfället inte vet "vad som är vad" när det gäller elevernas klagomål och bakgrunden till dem.

– Vi ska utreda vad det handlar om och om det möjligen är något som fortgår. Det är självklart att eleverna har total rätt till en trygg vardag och vi måste utreda allt som kan äventyra det. Allt som kommer till vår kännedom ska vi utreda på bästa sätt.

Samtidigt kan man inte peka ut enskilda lärare eller dra förhastade slutsatser, säger hon. Det handlar om känsliga frågor både för elever och lärare, och om rättskydd.

Eleverna: Alla trodde oss inte

Eleverna som ÅU talar med säger att de redan en längre tid innan klagomålet skrevs hade diskuterat sina upplevelser med rektorn och flera lärare.

De kände att de blev trodda av en del lärare, men inte av alla. Det ska ha hänt att åtminstone en lärare konfronterat sin kollega med uppgifterna.

Eleverna säger också att de under lektionerna gick i polemik mot läraren och att deras syn var känd.

Eleverna har inte detaljerat diskuterat ärandet med sina föräldrar. En har inte alls gjort det, medan de två andra gjort det utan att vara alltför konkreta.

De konstaterar att frågor som har med sexualitet att göra också i normala situationer är obekväma att diskutera med föräldrarna.

En elevs mamma ska dock ha reagerat på att dottern grät, vilket dottern inte brukade göra. Mamman ska enligt eleven ha försökt ringa och mejla rektorn i fjol men inte nått honom.