Förflytta dig till innehållet

Trähusidyll mitt i Åbo lockar till promenad – så räddades Port Arthur från rivningsivern

Historikern Ann-Catrin Östman och författaren Peter Sandström har bott i Port Arthur i 22 år och trivs bra i trähusstadsdelen.

Det är lite som att stiga in i en annan värld när man stiger in i trähusstadsdelen Port Arthur med de dekorativa trähuslängorna som ligger i raka rader längs kullerstensvägar.

Stadsdelen vid foten av Kakolabacken är en av de största enhetliga gamla trähusstadsdelarna i Åbo. De flesta hus är byggda i början av 1900-talet. Då hade industrialiseringen kommit igång på allvar och staden växte. I slutet av 1800-talet började man bygga ut staden mot havet i enlighet med rutsystemsplanen från efter Åbo brand.

Emma Strömberg
Många gator är ännu belagda med kullersten.

Historikern Rauno Lahtinen berättar att de som flyttade till stadsdelen var en mera välbärgad arbetarklass. Många arbetade på Kakolafängelset, inom industrin eller var hantverkare.

– På den tiden hade de fattigaste inte råd att bo i Åbo utan tvingades bygga sina stugor i förstäderna utanför Åbo som till exempel i Raunistula, säger Lahtinen.

De utsmyckade fasaderna vittnar också om att det var ett förhållandevis välbärgat område. Stilen är specifik för Åbo.

– Alla städer hade sina egna arkitekter som satte sin prägel på stadsbilden. Arkitekturen i Port Arthur är typisk Åboträjugend.

Räddades från rivningsivern

När husen byggdes grundade man husbolag vilket var nytt på den tiden. Detta räddade stadsdelen från att rivas under 60- och 70-talet då mantrat var att riva gamla trähus och bygga nya moderna höghus istället. Eftersom alla delägare i husbolaget måste ge sitt godkännande för försäljning lyckades inte byggbolagen tillskansa sig tomterna.

– Det var lättare i Åbo centrum där husen oftast ägdes av enskilda familjer som ensamt kunde besluta om att sälja, säger Lahtinen.

Lauri Hämäläinen har bott åtta år i Port Arthur. – Atmosfären är trevlig och gemenskapen är bra här.

Port Arthur klarade sig undan rivningsvågen och år 1981 skyddade Åbo stad stadsdelen. Lahtinen berättar att renoveringarna av de gamla husen därmed tog fart och området blev populärt bland barnfamiljer. De nya invånarna skapade mera boendeutrymme på vindarna och i källarna och husen fick elektricitet och nya kök och badrum.

På senare år har också andra trähusstadsdelar i utkanterna av Åbo centrum putsats upp och blivit allt attraktivare bostadsområden.

Invånarna i Port Arthur, eller ”Portsa” som stadsdelen kallas i folkmun, är stolta över sin stadsdel. Man kan möta människor med Portsa-tryck på t-skjortan.

– Helsingin Sanomat hade en artikel om att det bara är i Helsingfors som invånare har en stark identifiering till den egna stadsdelen. Men det stämmer inte alls, här identifierar sig folk starkt som Portsabor, säger Lahtinen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter