Socialt kapital bakom finlandssvenskars lägre dödlighet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Sakari Suominen konstaterar i en intervju om faktorer bakom finlandssvenskars bättre hälsa (ÅU 3.4.2019) att “Finlandssvenskar är mera ett kulturellt och socialt fenomen än något annat”.
Alldeles riktigt, men på socialt kapital som bakgrundsfaktor tvivlar Suominen med många kringresonemang och svaga förklaringsförsök.
Ända från 1990-talet då jag framförde begreppet ”socialt kapital” som befrämjande för ett längre liv har många socialvetare i Finland vridit och vänt på det sociala kapitalets betydelse för hälsan.
Mina och andras empiriska forskningar har bekräftat att socialt kapital är en stark positiv hälsofaktor som minskar dödlighet överallt, d.v.s. människor lever längre.
Och detta gäller också ”kustfolket”.
Den oftast nämnda förklaringen till finlandssvenskars bättre hälsa har varit att man (Hyyppä) jämför öst- och västfinländare (”kustfolket”).
Jag har i mina undersökningar jämfört svenskspråkiga och finskspråkiga i Österbotten eftersom lika många av dem bor där på samma område, använder samma social- och hälsoservice osv.
Båda språkgrupper lever under likadana yttre förhållanden, vilket bjuder goda möjligheter för jämförelser.
Ett exempel är i intervjun: i Österbotten finns det flera företag, säger Suominen och använder det som förklaringsfaktor för
hälsa, men samma gäller de finskspråkiga.
De genetiska skillnaderna är obetydliga och spelar egentligen ingen roll i detta sammanhang.
Suominen har alldeles rätt när han påpekar att finlandssvenskar är ett kulturellt och socialt fenomen, och just i detta kommer det sociala kapitalet till uttryck – till finlandssvenskars fördel.
Markku T. Hyyppä
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.