Förflytta dig till innehållet

Social- och vårdreformen, demokrati och kändhet

Åbo Underrättelsers logo

Det är utmärkt att ÅU på ledarplats tar upp vissa väsentliga frågor om social- och hälsovårdsreformen (Tom Simola 13.11.). Ledarskribenten påminner läsaren om hur viktigt det kommande välfärdsområdesvalet är.

Samma dag får vi veta att finansministern ställer upp i valet. Hon påpekar hur viktigt det är att få ordning på det splittrade servicesystemet och att det första fullmäktige bör utveckla goda processer och en bra arbetskultur för sitt arbete och sitt beslutsfattande och – inte minst – att också närservicen bibehålls stark. Här nämner hon tyvärr inte bibehållen och garanterad service på svenska, en väsentlig politisk och människorättsfråga.

Ledarskribenten är orolig för risken för experthegemoni, då välfärdområdesfullmäktige är en politisk organisation. Han anser också att informationen om reformen är knapphändig.

Dessa två separata inlägg talar om betydelsen av en god administration och bevarad demokrati. Å andra sidan gäller det många substansfrågor som bäst kan besvaras eller åtminstone belysas av experter.

Vilka åtgärder ska göras i hälsocentralerna? Hurdant remissförfarande till specialsjukvården ska följas? Ska social- och hälsovårdens datasystem förenhetligas eller hållas separata såsom nu?

Var går gränsen för acceptabla kostnader i olika situationer mot bakgrund av prognos och vilka socialmedicinska situationer bör prioriteras och varför? Vilka labbprov borde tas i samband med hälsogranskningar och varför? Vilka sållningar ska göras? Vilka socialmedicinska tillstånd bör berättiga till hemvård respektive anstaltsvård? Små och stora frågor där mångsidig sakkunskap om substans och samhälle är ett måste.

Jag ser ingen risk för minskad demokrati här, förutsatt att sakkunskapen och beslutsfattarna diskuterar med varandra. Nivån av substanskunnandet i dessa frågor är mycket hög i Finland.

Informationen om reformen är minsann inte knapphändig. Nätet innehåller massor med pålitlig information som står tillgänglig för den som är intresserad. Har man inte dator hemma, står biblioteken till tjänst. Statsrådet, Egentliga Finlands beredningsorgan och många andra relevanta aktörer har god information också på svenska om vad som sker och vad som är meningen med det hela.

Vad gäller befolkningens likgiltighet hittade jag inte nyare data än från år 2017 då 1000 medborgare besvarade frågor om hur väl de känner till reformen.

Enligt denna medborgarenkät följde redan då över två tredjedelar av dem som svarade på enkäten rapporteringen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen åtminstone då och då och av resten var hälften intresserade av reformen.

Likgiltighetsprocenten blev för fyra år sedan 11,3 procent av respondenterna. Många – men inte företagare – var dock kritiska till reformerna, som vi vet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter