Förflytta dig till innehållet

Snabblån i Finland och Sverige

ANNONS

Snabblån kan i bästa fall vara en räddare i nöden. I värsta fall är det ett snabbt sätt att skuldsätta sig upp över öronen. Något som är säkert är att snabblånen fått mycket hårdare reglering i både Finland och Sverige de senaste åren, främst när det gäller räntesatser och marknadsföring.

Finland har uppmärksammats på senare år för sina väldigt hårda regler kring de så kallade snabblånen. I Sverige är det också reglerat, men inte lika strikt. Är detta bara positivt för konsumenterna, eller finns det en baksida?

Vad är snabblån?

Snabblån kallas ibland också för SMS-lån, mikrolån eller smålån. Det är ett lån som, precis som namnet antyder, fokuserar på snabba utbetalningar och ofta krav på att betala tillbaka lånet snabbare i jämförelse med andra mer traditionella privatlån. Maxbeloppen du kan låna med snabblån i Finland och Sverige brukar vara lite mindre än privatlån. Enligt Lånea ligger beloppen vanligen mellan 1 000 och 30 000 kronor, vilket är anledningen till att snabblån ibland också kallas smålån eller mikrolån.

Fördelen med snabblån är alltså enkelheten och snabbheten. Du får pengarna relativt snabbt. De negativa aspekterna är att räntan nästan alltid är högre. Det kan också bli mycket dyrt om du skulle missa att betala tillbaka inom den avtalade tidsramen. Snabblån bör alltså användas med försiktighet, men kan vara ett alternativ i situationer där utbetalningstiden är prioritet.

Snabblån i Finland och Sverige – ränta och avgifter

Både Finland och Sverige har en marknad för snabblån. Några aktörer agerar i båda länderna. Något som är lika mellan länderna är att det finns ett räntetak på snabblån, men i Finland är taket lägre. I Sverige infördes räntetak på snabblån 2018, men i jämförelse med Finland är taket i Sverige fortfarande högt.

Finland fortsätter att regelbundet sänka gränsen för hur mycket ränta snabblångivare får ta ut, medan Sverige hållit det mer öppet. I skrivande stund kommer maxgränsen för ränta på snabblån i Finland sättas till 10 %. I Sverige är räntetaket 40 % av reporäntan, eller max 100 % effektiv ränta. Fördelen med lågt räntetak i Finland som konsument, är att du är skyddad mot skyhöga räntor. Unga och andra personer som aldrig har tagit lån får alltså något mildare konsekvenser i de fall där de kanske missat att läsa de exakta räntevillkoren.

En annan skillnad är att konsumentkrediter, alltså delbetalningsalternativ vid köp i butik, inte kräver tillstånd från den finländska motsvarigheten till Finansinspektionen. I Sverige krävs det tillstånd för att kunna erbjuda detta till sina kunder.

Högkostnadstak i Finland och Sverige

Utöver räntetak, finns det i Finland även hårda regler kring hur långivare får marknadsföra lån, samt ett generellt kostnadstak. Detta är för att förhindra oseriösa långivare från att bara flytta intäkterna från räntan till andra avgifter, till exempel uttagsavgift eller aviavgift. Kostnadstaket ligger på 150 EUR per år i Finland, alltså cirka 1 500 svenska kronor. I Sverige kan man säga att Konsumentskreditslagens bestämmelser om högkostnadskredit är en motsvarighet.

Det bör samtidigt nämnas att lägre räntetak och kostnadstak långt ifrån betyder att du inte behöver göra din research. Det är fortfarande dåligt att välja fel snabblån i Finland – ordentlig research via jämförelsesajter är a och o, oavsett om du är finsk eller svensk medborgare. Skillnaden i stort är alltså att lånen med högst ränta i Finland är lägre än de i Sverige.

Indirekt innebär detta också att det är svårare för personer med dålig ekonomi att få ett snabblån i Finland än i Sverige. Att vanliga privatlån ökat de senaste åren anser många experter delvis vara ett resultat av de hårdare reglerna kring snabblån. Huruvida detta är positivt eller negativt går så klart att diskutera. Vad de flesta verkar vara överens om, är i alla fall att skärpta krav kring marknadsföring är en mycket positiv förändring. Mer kunskap och korrekt kunskap bidrar till smartare val hos låntagare.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Mera nyheter