Småbarnspedagogik och utbildning på svenska en viktig fråga i kommunalvalet

Åbo Underrättelsers logo
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

I vår går vi mot ett nytt kommunalval. Kandidaterna och de som blir invalda i stads- och kommunfullmäktige har möjlighet att påverka det politiska innehåll som skapar en meningsfull och trygg vardag för våra barn och unga. Bland alla de frågor och ämnen som kommunerna behandlar är frågan om utbildning och småbarnspedagogik helt central för den svenskspråkiga befolkningen.

Småbarnspedagogik och utbildning har stor betydelse för svenskans framtid. Det här har poängterats i olika sammanhang och nu senast lyfter också det rikssvenska konsultbolaget Kairos Future fram det i sin rapport ”Svenskan i Finland – vadan och varthän?” I daghem och skola skapas den svenskspråkiga identiteten som är vägen in i det svenska språket. De barn som börjar i svensk småbarnspedagogik fortsätter oftast resten av sin skolgång på svenska.

Småbarnspedagogiken och utbildningen ska vara kvalitativ. Våra skolor ska erbjuda högklassig utbildning och välfärd likvärdigt för alla barn och unga.

Framgång i inlärningsresultat ska inte bero på kön, familje- eller kulturbakgrund eller hemkommun. Inte heller ska den bero på språk. I den här diskussionen är de anställdas yrkeskunskap en av de mest centrala faktorerna som påverkar både småbarnspedagogikens och utbildningens kvalitet.

Vi behöver lärare, socionomer, barnskötare, speciallärare, studiehandledare och elevvårdspersonal som kan sitt jobb och som har den utbildning som krävs för uppdraget. Ord om kvalitet och likvärdighet förverkligas inte utan tydliga åtgärder riktade mot att rätta till den personalbrist som nu råder på flera håll i Finland.

Det finns många aktörer som måste samarbeta för att utbildningen ska fungera. Det är viktigt att det finns utbildningsställen på flera orter, att utbildningsplatserna är tillräckligt många och att det finns ett tillräckligt antal sökande till de olika utbildningarna. Man bör därför också tänka på vad det är som gör småbarnspedagogik och utbildning till ett attraktivt studie- och yrkesval.

Hur kan vi säkerställa tillgången på yrkeskunniga lärare och annan personal? Finns det på riktigt en vilja att en gång för alla ta tag i detta? Det som vi idag ser, speciellt inom småbarnspedagogiken, är att söktrycket till utbildningarna inte räcker till.

Det räcker med andra ord inte enbart att justera antal studieplatser enligt behov. För småbarnspedagogikens del har flera rapporter kommit till slutsatsen att branschens attraktivitet bör höjas och att man behöver se över både lönenivå och arbetsförhållanden.

Lösningarna är inte alltid enkla eller snabba, men de finns. På fältet finns en hel del satsningar och projekt som syftar till att utveckla och förbättra situationen och tillgången till personal. Men det finns också många frågor som väntar på att lösas.

Vi måste aktivare diskutera och ta fram åtgärder som direkt är inriktade på att höja attraktionen och meningsfullheten för att utbilda sig inom både småbarnspedagogik och utbildning. Det behövs också åtgärder inriktade på personalens förutsättningar att framgångsrikt sköta sitt jobb, på arbetsförhållanden och motivation.

I den här diskussionen är de politiska besluten i kommunerna centrala. De som arbetar inom utbildning och småbarnspedagogik utför ett viktigt arbete.

Det är där som morgondagens kunskaper, färdigheter och värderingar formas och utvecklas.

Sydkustens landskapsförbund r.f.

Silja Borgarsdóttir Sandelin Ordförande

Christel Björkstrand Direktör

Matias Österberg Utbildningsplanerare

Publicerad: