Förflytta dig till innehållet

Skolvalet i Åbo skapar huvudbry för barnfamiljerna – inte ens syskonkriteriet är svartvitt

Carina Holm
två vuxna i ett dagisrum
Anton Lindströms familj med två barn bor i Ilpois, Meri Järnströms familj med tre barn i Martinsbacken. Ett barn från bägge familjer går redan i åk 1, medan det nya systemet där familjerna ansöker om skolplats berör de yngre syskonen.

Det finns väldigt mycket som spelar in för den enskilda familjen då svenska eller tvåspråkiga Åboföräldrar efter årsskiftet ska välja skola för sina barn.

Staden gör som bäst om sina elevupptagningsprinciper.

Tanken är att föräldrarna i fortsättningen ska kunna ansöka om plats i någon av de svenska skolorna i Åbo, när barnet ska börja i åk 1. Beslutet om förändringen fattas i början av november.

ÅU pratade med tvåbarnspappan Anton Lindström och trebarnsmamman Meri Järnström om hur deras familjer resonerar kring valet av skola.

Lindströms familj med Linus , 7 år och Ebba , 4 år, bor i Ilpois.

Granne med Ilpoisten koulu

Familjen är tvåspråkig och Linus går i åk 1 i finska Ilpoisten koulu, medan Ebba är i daghemmet Villa Solaris på Havregatan i Åbo.

– Vi bor granne med Ilpoisten koulu och ser skolan från köksfönstret. Av praktiska orsaker blev det därför den skolan för Linus. Han har en helt fantastisk lärare och kompisarna är de samma som han leker med gården.

För familjen handlar det mycket om logistik och att barnen ska kunna klara sig själva.

– På grund av Sirkkala skolas flytt till tillfällig adress var den inget alternativ för oss. Vi trodde att Linus skulle behöva byta buss vid torget för att ta sig till Kärsämäki. När vi, i ett ganska sent skede, fick veta att det skulle ordnas en buss hade vi redan gjort vårt val.

Hur göra?

Familjen har redan nu funderat hur de ska göra när Ebba om några år ska börja skolan.

– Om Sirkkalas renovering blir klar är en möjlighet att Ebba börjar i Sirkkalas förskola och att Linus byter skola till svenska sidan. Det skulle ju bli märkligt om syskonen hade olika skolspråk, men vi är så nöjda med hans nuvarande lärare att vi inte vill byta skola.

Samtidigt skulle familjen vilja att han kan upprätthålla den finlandssvenska kulturen.

– Men i finska Åboskolor kan man inte läsa äiru, modersmålsinriktad svenska, som motsvarar mofi, den finska som tvåspråkiga barn läser i svenska skolor.

En så trygg skolväg som möjligt

Åbo stad betonar tillgängligheten när det gäller de framtida skolvalen. Barnet ska ha en så trygg skolväg som möjligt.

– Av de svenska skolorna ligger Braheskolan för tillfället närmast, men från Ilpois går det ingen buss dit. Och det är inte en väg som en sjuåring kan gå ensam. När Sirkkala skola flyttar tillbaka till sin egentliga adress går det en buss rakt dit från oss, förutsatt att inte busslinjerna ändras, säger Lindström.

Meri Järnströms familj bor i Martinsbacken. Det äldsta barnet går i åk 1 i Braheskolan, fyraåringen går på daghemmet Villa Solaris och ettåringen är hemma med mamma, som då hon inte är föräldraledig jobbar i Cygnaeus skola.

– Vi bor mycket bra om man ser på logistiken. På 5–10 minuter promenerar man till Braheskolan, utan att behöva korsa några stora vägar. Skolvägen är så trygg att sjuåringen nyligen kunde gå själv hem från skolan för första gången. Det stärkte hans självförtroende.

en kvina i gul tröja och en man i blå i dagistamburCarina Holm
Mycket att fundera på för Meri Järnströms och Anton Lindströms familjer.

Många lyfter fram syskonkriteriet

För Meri Järnström hänger en trygg skolväg ihop med att syskon ska få gå i samma skola.

– Syskonkriteriet måste väga tungt. Det skulle bli väldigt jobbigt att få i väg barn på morgonen till tre olika skolor. Vår förstaklassare kan inte åka buss själv. Men det blir ju en trygghet om man kan skicka barnen tillsammans till skolan, om de har samma tider.

Syskonkriteriet har också betonats av många av de över sextio personer som har svarat på stadens enkät inför beslutet om de förändrade elevupptagningskriterierna.

Samtidigt är syskonkriteriet inte helt entydigt, för Järnströms familj är så nöjd med Braheskolans förskola att de gärna vill att också mellanbarnet börjar där. Då är storebror redan på väg till Cygnaeus, eftersom Braheskolan bara har åk 1–2.

Också förskolans placering och eftis har betydelse

Också frågor om det finns plats på eftis i centrum eller om det är fullt har betydelse, liksom frågan om förskolans placering.

– Att Cygnaeus förskola inte finns på samma adress som skolan blir en pusselbit till för familjerna, som ska föra sina barn i rusningstrafik till förskolan. Men kanske det finns plats för förskolan i Cygnaeus om elevgrupperna blir mindre? funderar Meri Järnström.

Hon säger att förskolan är det knepigaste för många familjer, eftersom barnen måste föras till förskolan och inte kan ta sig dit på egen hand.

För familjen Järnström har det varit viktigt att Braheskolans förskola finns på samma adress som skolan.

– Att byggnaden var bekant var ett spänningsmoment mindre då skolan började, säger hon och berömmer Braheskolans trygga miljö.

Anton Lindströms familj har till och med lekt med tanken på att flytta till S:t Karins.

– Där skulle vi få allt i ett med skola och förskola i samma hus. Då kunde vi ha gått hela vägen med skolgång på svenska.

Han säger att det är jättekrångligt att veta hur man ska tänka.

– Nu har vår pojke sitt sociala sammanhang och sina kompisar i den finska skolan.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter