Förflytta dig till innehållet

Skatte-, energi- och socialpolitik är viktiga också inom jordbruket – nu ska riksdagsledamöterna samarbeta på nytt sätt


Regeringen tillsatte 8.7.2022 en parlamentarisk utvärderingsgrupp för jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter.

Gruppen tillsattes för mandatperioden 15.7.2022–1.4.2023.

Också tidtabellen visar att målet är att utarbeta förslag till regeringsprogrammet efter riksdagsvalet våren 2023. Valdagen är 2.4.2023.

I offentligheten är det känt att jag är far till idén till denna parlamentariska beredning. Jag föreslog tillsättandet av en parlamentarisk jordbrukskommitté i plenum vid remissdebatten om statsbudgeten för 2022 i december 2021.

Mitt förslag fick genast ett positivt bemötande. Det var bra att jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen tog tag i saken och såg till att en parlamentarisk arbetsgrupp blev tillsatt. Krismedvetenheten skulle ha blivit ännu mer uppenbar om en parlamentarisk kommitté hade tillsatts.

I mitt förslag utgick jag från att det parlamentariska arbetet utöver jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde också skulle omfatta centrala lagstiftningshelheter som gäller jordbruket inom andra förvaltningsområden.

Jag anser att detta har beaktats i arbetsgruppens uppdrag.

Arbetsgruppen har som mål att dryfta särskilda frågor kring jordbruket och landsbygden i det finländska livsmedelssystemet, men också att sammanställa separata lagstiftningshelheter som direkt inverkar på jordbrukets och landsbygdens verksamhetsmiljö.

Jag tolkar att uppdraget ger möjlighet att på ett omfattande sätt behandla till exempel skatte-, energi- och socialpolitiska frågor inom jordbruket och landsbygden samt krångel vid Migrationsverket i anslutning till anställandet av säsongsarbetskraft.

Också skogsrelaterade frågor kommer sannolikt att tas upp.

Alla medlemmar i arbetsgruppen är riksdagsledamöter.

De tre största partierna har två representanter i arbetsgruppen, eftersom var och en av dem har en plats i presidiet som består av tre personer och dessutom en ordinarie medlemsplats.

De övriga partierna har endast en plats som ordinarie medlem. I arbetsgruppen företräder jag Centern.

Eftersom det bland de tre största partierna finns två oppositionspartier, Sannfinländarna och Samlingspartiet, innebär den valda sammansättningen att oppositionen beaktas i hög grad.

Partiernas riksdagsgrupper har till arbetsgruppen valt personer som enligt min bedömning har ett korrekt förhållningssätt till jordbruket och behovet av att förbättra dess lönsamhet.

I sammansättningen finns riksdagsledamöter som har lång erfarenhet av behandlingen av jordbruksfrågor i riksdagen, även om få av dem har erfarenheter av företagande inom jordbruket.

Till exempel arbetsgruppens ordförande Raimo Piirainen har mitt fulla förtroende med anledning av hans positiva inställning till jordbruket.

Målet är naturligtvis att alla partier ska förbinda sig till positiva beslut för jordbruket, oberoende av vilka partier som efter riksdagsvalet är regeringspartier och vilka som är oppositionspartier.

Därför är slutdatumet för arbetsgruppens uppdrag dagen före den egentliga valdagen i riksdagsvalet. Jag tror att arbetsgruppen har en sådan sammansättning att den kan arbeta konstruktivt.

Det kan noteras att arbetsgruppen är rent parlamentarisk: Den består endast av riksdagsledamöter.

Till exempel organisationer inom jordbruket och forskningsinstitut är inte representerade.

Det är naturligtvis klart att arbetsgruppen kommer att höra olika aktörer på en mycket bred bas.

Läs fler kolumner av Esko Kiviranta här

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter