Skärgårdsstaden Pargas – ta vara på möjligheterna.
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I huvudsak kan vi säga att de som bor i skärgården, på huvudöarna Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö har det bra, kanske bättre än någonsin, beroende på vad man värderar. Dock är det så att mycket av den basservice som finns här, härstammar från den tid då dessa öar var självständiga kommuner.
Vad har sedan hänt sedan dess, byggnaderna har blivit drygt tio år äldre, några har man varit tvungna att grundreparera. men något nytt har inte skapats.
Man frågar sig då, har staden någon plan eller vision för hur skärgården skall utvecklas ? Eller är det så att man väntar och ser hur det går. Den ofördelaktiga befolkningspyramiden leder till en minskning av antalet invånare, då dagens politik inte lockar till inflyttning i tillräcklig utsträckning.
Förbindelsebåtstrafiken har varit mycket aktuell den senaste tiden, det har gällt rutter och fast boende och val av fartyg mm. För tillfället är frågan ytterst aktuell då vi kan se att lösningar NTM- centralen gjort isolerar de fast bosatta på sina holmar. Detta har inte skett under de senaste 60 åren vilket kanske återspeglar vartåt vi är på väg, då det gäller en levande skärgård.
Som jag konstaterade tidigare har vi det rätt bra idag på huvudöarna, men de som bor på öar utanför dessa har det inte lika enkelt, vi kan bara se förbindelserna, slamhantering, tömning av brännbart avfall o.s.v. Vem bryr sig?
Om vi låter 10 år gå och ingen bryr sig om att utveckla skärgården, kommer då en del av huvudöarna att se ut som de öar som idag saknar färjförbindelse.
Hur kommer basservicen att se ut i skärgården ? Hälsovården, äldreboende, skolor. Är det någon inom staden som funderar och planerar för basservicen i skärgården?
Alla vet att skärgårdsborna är sega, energiska och påhittiga och klarar sig nog, men frågan är följande generationer, finns de kvar i skärgården? Vad kan vi då göra?
Områdesnämnden i Nagu har tagit ställning till bl.a. förbindelsebåtstrafiken och konstaterat att staden borde ha den ledande rollen i utvecklandet av trafiken så att allas behov beaktas, fast boende, deltidsboende, företagare, turister o.s.v. I detta fall skall staden vara den som har visionen och NTM-centralen den som verkställer och staten betalar.
Varför fungerar inte detta idag?
Pargas stad godkände sin strategi i juni 2018, i samband med den konstaterades att frågor som är specifika för skärgården inte fanns med i denna strategi, varför fullmäktige beslöt att en separat strategi för skärgården borde upprättas. Områdesnämnderna i skärgården fick i uppgift att göra denna strategi. Områdesnämnderna uppgjorde SKÄRGÅRDSSTRATEGI 2030 för Pargas stad, och inlämnade den i juni 2019. Efter det har inget hänt med denna strategi, stadsdirektören, som borde ha fört den till styrelsen som sedan skulle fört den vidare till fullmäktige för behandling, har underlåtit detta. Detta förvånar oss inom områdesnämnderna, fullmäktige har för snart 3 år sedan begärt en handling som inte ännu kommit dem tillhanda.
I denna strategi påtalas många viktiga punkter gällande skärgårdens utveckling. Det som i detta sammanhang kanske är den viktigaste och som kanske kunde bidraga till att ovanstående problem inte uppstår, är en skärgårdsombudsman. Detta skulle innebära att inom Pargas stad skulle finnas en person som är insatt i skärgårdsfrågorna. Gör upp planer och visioner tillsammans med skärgårdsborna och lobbar aktivt med alla myndigheter och övriga aktörer som vill verka för en aktiv skärgård.
Jag tror att skärgården i Pargas är en stor möjlighet för hela staden. Vi kan svänga den negativa trenden, som vi kan se idag genom att göra aktiva insatser. Låt inte Skärgårdsstaden bli en stad utan en aktiv skärgård.
Olof Elenius
Ledamot i fullmäktige i Pargas
Ordförande för områdesnämnden i Nagu
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.