Förflytta dig till innehållet

Sini Ruohonen vill vara lätt att nå – och tar chanser då de erbjuds

Glad kvinna vid utomhuskonstverk
Politiska beslut är sällan trevliga, men det konfliktupplägg som syns i medier motsvarar inte verkligheten, säger Sini Ruohonen.

Hon har inte en karriärplan. Hon utgår från att man kan lita på människor. Hon kopplar av med att simma i Impivaara – för i vattnet är hon helt för sig själv med sina tankar. Hon är 36 år och har nyligen blivit ordförande för Åbo stadsstyrelse.

– Om vi skulle gå ut på gatan och fråga folk vem jag är så skulle kanske en av tio veta det, säger Sini Ruohonen.

– Nja, kanske en av tjugo, tillägger hon.

Som en del av det nya uppdraget har Ruohonen försökt bli mer synlig, visa utåt vad jobbet går ut på.

– Jag har försökt bli mer aktiv på Instagram, ladda upp något varje dag. Om jag hinner.

Delaktighet och fysisk närvaro bland människor, i kön i mataffären kö eller vid dagisporten, är ändå viktigare. En politiker ska vara nåbar, lyssna.

”Kolla vad som finns på andra sidan”

– Nyligen fick jag en bekymrad fråga om ett övergångsställe vid en skola. Det var inget jag visste om men jag kunde berätta vem man ska kontakta.

Ruohonen säger sig vara bra på att ”kryssa”, enligt vad som dyker upp, både i det egna livet och i politiken. När det finns en chans att vara med om något nytt, tar hon den. Det märks också i hennes cv.

– Om en dörr står på glänt sparkar jag upp den för att se vad jag kan hitta på andra sidan.

Det var så det gick då hon som studerande ombads att ställa upp som kommunalvalskandidat 2008, för Samlingspartiet.

– För mig har det alltid varit klart att jag är mer höger än vänster.

Trots att många numera ser väldigt många dimensioner på partifältet, upplever Ruohonen att höger-vänster-axeln fortfarande gäller, särskilt inom ekonomipolitiken.

– Det märks i frågor om hur man på ett rättvist samlar in pengarna och på ett rättvist sätt delar ut dem.

Många uppdrag inom Samlingspartiet

Resultatet i det första kommunalvalet var 84 röster, inte illa för en förstagångskandidat. Nästa val blev det en suppleantplats med 160 röster. 2017 valdes Ruohonen in i Åbofullmäktige.

– Det var bara bra att jag inte valdes in tidigare, säger Ruohonen, som använde åren fram till 2017 att samla på sig organisationserfarenhet och bygga nätverk.

Det har hunnit bli många uppdrag inom Samlingspartiet, det senaste som verksamhetsledare för partiets tankesmedja Toivo.

Det var på sätt och vis också ett steg ut från Åbo: Ruohonen föddes och växte upp här och studerade först vid Åbo yrkeshögskola, senare vid universitetet.

Ganska Åbofokuserat, medger hon.

– Det har ändå visat sig man kan tillämpa det man lärt sig i Åbo lite varstans.

Den akademiska världen känner dessutom inga geografiska gränser, säger Ruohonen. Arbetet med doktorsavhandlingen, om finsk partipress, får ändå skjutas på framtiden. Likaså blir det en paus för Toivo.

Sociala medier inget måste

I partiets egen presentation av Ruohonen, på webben, oroar hon sig över en trend där politik utvecklas till att bli ett enda kampanjarbete, där nästa val alltid är i sikte.

– Beslut är sällan trevliga, men det är illa om man som politiker i första hand tänker på hur allt ser ut inför väljarna.

Då delegerar man i praktiken beslut åt andra, säger Ruohonen. Hon har också märkt effekterna av sociala medier.

– När vi nu letar efter kommunalvalskandidater finns det de som är rädda för att blir uthängda. Det går ändå att göra ett bra jobb i politiken utan att synas i sociala medier.

I Åbo är tröskeln dessutom låg för dem som vill påverka, säger Ruohonen: Äldre vill att de unga kan ta sin plats, det finns ingen generationsklyfta här. Det märks också i den låga medelåldern i fullmäktige.

– Politik handlar om kompromisser. Överlag kommer vi bra kommer överens i Åbopolitiken, vi kan diskutera oss fram till beslut.

Förenklad bild av politik

Ruohonen glädjer sig över hur Åbo har förändrats, blivit en äkta europeisk kulturstad.

– Aura ås nedre mynning har levt upp och vi har fått en verklig restaurangstad. Nu kunde vi ytterligare stärka närheten till skärgården.
Ruohonen förespråkar en kultur där man testar nytt och låter invånare vara med, som i invånarbudgeten som lanserades i år.

Det viktiga för Åbo just nu är att det görs tillväxtinvesteringar, som bangårdsprojektet eller entimmeståget.

Ruohonen ogillar att medier alltför lätt presenterar politik med konflikttema, som då det gäller de kinesiska gatstenar som beställs till nya Salutorget. Om det är något som ska kritiseras och ändras så är det hur staden sköter upphandlingar, för det är det som styr tjänstemäns och politikers beslut.

– Dessutom undrar jag över det här: Hur många är faktiskt av den åsikten att vi ska sätta en halv miljon mer på stenar?

Sini Ruohonen

Född i Åbo. Växte upp i Suikkila, bor nu i grannstadsdelen Långbacka med sina tre barn (5, 6 och 11 år gamla).

Sommarjobbade med att plocka potatis i Rimito, varifrån föräldrarna kom och där sommarstugan nu finns.

Är tradenom, politices magister och doktorstuderande. Arbetade tio år på restaurang under studierna.

Simmar, cyklar och åker snowboard – senaste tillskottet är padel.

Gillar att kocka själv men äter också gärna ute, åstranden är favoritområdet.

Pragmatiker i hemmet, förra invånarens gardiner hänger fortfarande kvar (sedan fem år tillbaka).

Tittar på kvällsnyheterna och politisk drama, som den danska tv-serien Borgen.

Läste senast ”Suunta/vaisto”, biografin om topporienteraren Minna Kauppi.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *