Vidkullaområdet på Lielaxön i norra Pargas är först ut när den lokala fiberleverantören Partel börjar gräva för nya fiberförbindelser så fort tjälen gått ur jorden. Partel ska bygga ut sitt fibernät till sammanlagt sexton nya områden under åren 2022–2024 i Pargas, Nagu och Korpo. Det…
Den här artikeln är exklusiv för ÅU:s betalande läsare.
Våra nyhetspaket ger dig fri tillgång till alla
Åbo Underrättelsers nyheter, reportage och artiklar på webben.
2 kommentarer: “Sexton nya områden i Pargas får fiber inom tre år tack vare EU-pengar”
Svante Olofsson skrev
Hej Mats,
På de områden som får stöd kostar fiberanslutningen 1990 € (1790 € om man tar fiberterminalen som tjänst) och då är allt kopplat och fungerande. Månadsavgiften är 39,90 € för 100 Mbit och då får man också minst 100 Mbit hela tiden – det man betalar för får man. Även om det kommer ny teknik med 10-års mellanrum så behövs det fiber för största delen av all data som skickas och tas emot. När en fastighet använder fiber istället för mobilt bredband frigörs kapacitet för de som behöver använda data mobilt, vilket är det bästa för alla.
Det finns fiber i skärgården och stödpengarna har använts till det, precis som de kommer att göra nu. Den fiber som nu byggs ut använder existerande stamnät så att ytterligare områden har möjlighet att ansluta sig.
Mats Fagerlund skrev
Ute i glesbygden kostar det i praktiken kring 4000€ att få nätet hem, om det alls är möjligt. Till kommer sedan en månadsavgift till Partel från 40€ och uppåt.
4G kostar 15-25€/månad, har ingen anslutningsavgift och räcker på de flesta håll bra till för streamingtjänster och vanligt surf. Det är klart att fiber är bättre, men är det så mycket bättre att det motiverar prisskillnaden?
Då det ännu visat sig att ny teknik kommer med mindre än 10 års mellanrum är det inte konstigt om folk drar sig för att beställa fiber.
Men en intressantare fråga är vart de tidigare stöden tagit vägen, de som skulle komma skärgårdens företag och invånare till godo? Redan på 90-talet grävdes det med EU-stöd ner fiber längs Skärgårdsvägen ut till Korpo, och då elnätet förnyats har också fibernätet fått nya sträckningar med nya knutpunkter. Vem sitter på dessa resurser, och kunde de kanske utnyttjas effektivare utan att det behöver kosta miljoner?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.
Hej Mats,
På de områden som får stöd kostar fiberanslutningen 1990 € (1790 € om man tar fiberterminalen som tjänst) och då är allt kopplat och fungerande. Månadsavgiften är 39,90 € för 100 Mbit och då får man också minst 100 Mbit hela tiden – det man betalar för får man. Även om det kommer ny teknik med 10-års mellanrum så behövs det fiber för största delen av all data som skickas och tas emot. När en fastighet använder fiber istället för mobilt bredband frigörs kapacitet för de som behöver använda data mobilt, vilket är det bästa för alla.
Det finns fiber i skärgården och stödpengarna har använts till det, precis som de kommer att göra nu. Den fiber som nu byggs ut använder existerande stamnät så att ytterligare områden har möjlighet att ansluta sig.
Ute i glesbygden kostar det i praktiken kring 4000€ att få nätet hem, om det alls är möjligt. Till kommer sedan en månadsavgift till Partel från 40€ och uppåt.
4G kostar 15-25€/månad, har ingen anslutningsavgift och räcker på de flesta håll bra till för streamingtjänster och vanligt surf. Det är klart att fiber är bättre, men är det så mycket bättre att det motiverar prisskillnaden?
Då det ännu visat sig att ny teknik kommer med mindre än 10 års mellanrum är det inte konstigt om folk drar sig för att beställa fiber.
Men en intressantare fråga är vart de tidigare stöden tagit vägen, de som skulle komma skärgårdens företag och invånare till godo? Redan på 90-talet grävdes det med EU-stöd ner fiber längs Skärgårdsvägen ut till Korpo, och då elnätet förnyats har också fibernätet fått nya sträckningar med nya knutpunkter. Vem sitter på dessa resurser, och kunde de kanske utnyttjas effektivare utan att det behöver kosta miljoner?