Förflytta dig till innehållet

Sex hektar korn blev fågelmat

Skövlad åker. Sex hektar av Christer Jägerskiölds kornfält har gässen ätit upp. Det enda fåglarna lämnat efter sig är halm och en och annan fjäder. Foto: J-O Edberg

Ekoodlaren Christer Jägerskiöld på Sjölax gård i Kimito vandrar genom ett av sina fält med ekokorn och betraktar spåren efter höstens gässinvasion.

Närmare 5 000 gäss ockuperade sex hektar av kornfältet i början av augusti. På en vecka åt fåglarna allt korn på området.

Efter sig lämnade de en skövlad åker med avbitna halmstrån som sticker upp ur jorden.

–Tur att de bara åt av kornet. Hade gässen också ätit av rågen som är en värdefullare sort hade skadorna blivit ännu större, säger Jägerskiöld.

Gässen äter stora mängder och när tusentals fåglar äter samtidigt på ett och samma område blir effekterna kännbara.

–Det är som om hundra kor hade betat i kornfältet, säger Jägerskiöld.

Gässen har varit ett otyg i många år på Sjölax gård. Jägerskiölds odlingar som ligger nära Sjölaxviken får varje höst påhälsning av fåglarna som söker mat på åkrarna.

– Det här är inget nytt. Också tranor har varit här. Vanligtvis brukar fåglarna besöka färdigt tröskade åkrar där de plockar i sig spillet efter tröskningen. Men i år när skördesäsongen är senare än vanligt har de ätit i otröskade fält, säger Jägerskiöld.

Han säger att man måste kunna hantera gässen så att de inte orsakar ytterligare skador på odlingarna.

–Det lönar sig att låta gässen vara i fred på de områden där de stannat för att äta. Då är det mindre risk att de flyttar till andra närliggande spannmålsfält. Vi lät dem äta i kornfältet, där gjorde de mindre skada än om de börjat äta av rågen.

När fågeljakten startade för drygt en vecka sedan flyttade gässen till andra trakter.

Tröskning vid Sjölaxviken. Råg tröskas på Sjölax gård i Kimito. I år har tröskningen startat två veckor senare än normalt. Foto: J-O Edberg

Jägerskiöld som övergick till ekologisk odling i våras har ansökt om ersättning för skadorna.

–Tur i oturen är att kornet ännu inte får säljas som ekospannmål, då hade förlusten varit betydligt större, säger han.

Kornet kan klassas som ekokorn först efter tre odlingssäsonger vid en övergång från konventionell odling till ekoodling. Då räknar man med att jorden är fri från kemikalier.

Den ökande efterfrågan på ekoprodukter gjorde att Jägerskiöld valde att övergå till ekologisk odling.

–Man ska producera det som behövs, säger han.

Ekoodlingarna omfattar 250 hektar spannmål och vall.

Gården har också 180 ekodjur, 70 dikor samt kalvar och ungdjur.

Största delen av köttet som produceras säljs via direktförsäljning.
–Det passar bra med ekoodling då man har djur, då kan man utnyttja vallodlingen på ett naturligt sätt, säger Jägerskiöld.

Utöver vall odlar han korn, havre, råg, höstvete och bönor.

Tröskningen har nyss kommit i gång.

–Förra veckan tröskade vi första rågen, det är två veckor senare än normalt. Den svala sommaren har gjort att spannmålen mognat sent, säger Jägerskiöld.

Halva rågarealen är nu tröskad. De övriga spannmålssorterna börjar också vara färdiga att skördas.

–Det ser ut att bli bra skördar i år, både vad gäller mängd och kvalitet. Nu behövs bara en längre period utan regn för att tröskningen ska lyckas, säger Jägerskiöld.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter