Förflytta dig till innehållet

Scandix i Åbo och Ekenäs firar 30 – det här är branschen där svenskspråkiga är eftertraktade

Annina Suominen
folk på rad
Jennifer Saalinki, Torsten Colérus, Annika Tyni, Lotten Brännkärr och Maria Lundgren driver företaget Scandix i Åbo och Ekenäs.

Översättningsföretaget Scandix firar 30 i år. Scandix har fem delägare: Jennifer Saalinki, Annika Tyni, Maria Lundgren och Lotten Brännkärr samt Torsten Colérus som arbetar i Ekenäs.

Företaget grundades av Alice Öster, Helena Sjöberg och Kurt Kavander. Öster arbetar numera som frilans för företaget.

Verksamheten finns i Åbo och Ekenäs. De flesta jobbar på distans men kontoret i företags- och evenemangskomplexet Logomo används också för arbete och möten. I Logomo har de också ordnat fester där frilansarna bjudits in.

– Logomo är trevligt, här träffar man folk och här går det bra att arbeta, säger Annika Tyni och Torsten Colérus.

30 frilansare

Annika Tyni har arbetat 25 år på företaget medan Colérus anslöt sig till företaget för tio år sedan. I samma veva flyttade han till Ekenäs, och Scandix finns numera också i arbetskollektivet Spinneriet.

Delägarna i Scandix sköter allt arbete själva. De har ingen egentlig hierarki utan fattar alla beslut tillsammans.
En stor del av kunderna finns inom den offentliga förvaltningen och olika myndigheter. Men också företag hör till kundkretsen, liksom förbund och föreningar.

Företaget har kring 30 frilansare som de anlitar regelbundet.

– En del arbetar jättemycket, andra sporadiskt. Det beror på språkkombinationen.

Hälften av frilansarna arbetar med översättningar från finska till svenska. En av delägarna, Jennifer Saalinki, arbetar med översättningar till engelska medan resten av delägarna arbetar med finska–svenska.

Andra språk som man erbjuder är översättningar till bland annat finska, tyska och franska. I våras skaffade man också en kontakt som kan ukrainska ifall en kund ber om det.

Scandix räknar sig själva som ett medelstort översättningsföretag i Finland, något som de vill fortsätta vara.

Hade en anteckningsbok med experter på fjärilar och mumier

Kvalitet har varit ledordet för Scandix från allra första början, säger Tyni och Colérus. Översättarna språkgranskar varandras texter och jobbar alltid i par.

– Då man sitter själv och filar och filar på sin text så kommer man till ett skede då den inte blir bättre. Eller så blir man blind för sin text. Det behöver inte handla om direkta fel utan om något som kan bli bättre eller smidigare, säger Tyni.

Översättare använder en lång rad hjälpmedel som i dag är smidigt tillgängliga på nätet eller i den egna datorn. Det är ”Slafen” (Svenskt lagspråk i Finland), ordböcker, ordlistor, termbaser med flera.

Att allt finns på nätet är något som förändrats längs med åren. Man behöver inte längre ha bokhyllan full med böcker.

– Förr sprang man till biblioteket och slog upp saker i böcker man inte hade hemma. Jag hade också en anteckningsbok med experter på allt från fjärilar till egyptiska mumier och förvaltning. Dem ringde man till för sakgranskning och råd. Numera är en viktig del av jobbet att hitta rätt på nätet, men kontakten till experter är fortfarande viktig. Man ska inte vara rädd för att fråga, det uppmanar vi alla våra medarbetare också. Det är en rättighet och en skyldighet, säger Tyni.

hus i tegelArkiv/J-O Edberg
Det finns cirka 90 företag i Logomo i Åbo idag, Scandix är ett av dem.


Förr var översättaryrket mindre respekterat än det är i dag. Då fanns det inte utbildning på universitetsnivå.
– I dag räknas en översättare också som sakkunnig.

Ofta kan också kunden hjälpa till med att hitta svar.
– Det är mycket samarbete som gäller, arbetet är inte så ensamt som folk tror.

Tekniskt har arbetet också ändrat enormt. I dag finns översättningsminnen, där översättningarna sparas i en databas som man kan söka i och utnyttja så att samma eller liknande innehåll inte behöver översättas på nytt.

De är inte detsamma som maskinöversättning, som innebär att texten översätts automatiskt. I dag finns det mer avancerade och pålitligare verktyg för maskinöversättning som också används i branschen. Men det kräver ändå alltid att en människa filar på texterna.

– Det underlättar då man inte behöver skriva hela texten själv, med tanke på en enhetlig terminologi också, säger Colérus.

Något som diskuteras med jämna mellanrum är översättningsmisstag på exempelvis skyltar i Åbo.
Ett färskt exempel på en översättningsmiss är konstverket på stenplattorna framför Ortodoxa kyrkan i Åbo, som ÅU skrev om i höstas. Där stavades Kimitoön med e, Kemitoön.

I skrivande stund står också Ådö fjärden utan ö-prickar. Dessutom ska en Kimitoöbo ordna en demonstration på söndag.

LÄS OCKSÅ

Tyni och Colérus tror att det beror på att folk inte bryr sig tillräckligt mycket om svenskan – det handlar om attityd.

– Det är enkelt att kolla vilket som är det korrekta namnet. De flesta orter som är tvåspråkiga har översättare och information om vilka namn som är korrekta, säger Tyni.

– Man kan ju ställa konstnärerna en motfråga: hur skulle det kännas om det skulle stå Turki där och inte Turku?

Vad tycker ni är svårast att översätta?

– Det är nog reklamslogans. De är ofta korta och kräver mycket, säger Tyni.

– De är ofta utformade som ordlekar och så har man inte tänkt på att de ska översättas. Då är det ofta svårt att hitta svenska motsvarigheter, säger Colérus.

Kulturtexter om exempelvis konst kan också vara svåra att översätta, då beskrivningarna kan vara ganska flygande och man måste hitta en viss ton i texten.

– Men det finns sådana som är specialiserade på den sortens texter, precis som med mycket annat som till exempel medicinska texter eller förvaltningstexter, säger Colérus.

– Till mina favoritområden hör till exempel sjöfart. Vi försöker alltid få texter till översättarna som handlar om ämnen som de själva är intresserade av, säger Tyni.

Laptop som tvä händer skriver påArkiv/Carl-Anton Storbacka
Behovet av översättare från finska till svenska är stort, både i den offentliga sektorn och hos privata företag.

Branschen där det finns jobb – speciellt för de riktigt duktiga

Det råder brist på personer som kan översätta från finska till svenska.

– Översättare behövs hos olika myndigheter och inom förvaltning. Också privata företag behöver översättare och inom litteraturbranschen råder det också brist på översättare från och till svenska. Dessutom finns det en marknad i Sverige också där det behövs översättare inom exempelvis litteraturbranschen, säger Jenni Kavén som är verksamhetsledare på Finlands översättar- och tolkförbund.

Översättning kräver ett mycket gott språk och bra kommunikations- och översättningskunskaper.

–De bästa och mest kunniga översättarna är mycket eftertraktade. Det är viktigt att ens språk håller en hög nivå, exempelvis då man översätter lagar och författningar, säger Kavén.

Också Annika Tyni och Torsten Colérus på Scandix bekräftar bristen på översättare. Dels är det en pensionsboom på gång, dels är intresset för översättning inte så stort som det kunde vara.

– Unga som funderar på vad de ska studera tänker kanske ganska nischat och att man som översättare främst sitter i ett hörn för sig själv och jobbar. Men det finns jättemånga olika inriktningar att välja mellan. Man kan översätta i en internationell organisation, man kan bo utomlands, bli egenföretagare eller jobba för kommuner eller staten. Man kan översätta skönlitteratur, tv-program, filmer eller bli tolk, säger Tyni.

En aspekt i översättningsbranschen är att översättningsverktygen blir alltmer avancerade. Mycket kan översättas maskinellt.

Men inte allt. Tyni och Colérus påpekar att det främst är arbetsbilden som förändras.

– Man räknar med att det alltid behövs en människa som arbetar med texten. Ju friare och mer kreativ text det handlar om, desto mera behövs människan, säger Tyni.

Behövs det flera utbildningar?

En annan aspekt är tillgången till utbildning. Just nu finns det bara två översättningsutbildningar med svenska som ett möjligt språk: Helsingfors och Tammerfors universitet.

För några år sedan lade nämligen Vasa universitet ned sin utbildning.

Åbo universitet (TY) har också en översättarutbildning men där kan man inte studera översättning till svenska.

Camilla Wide, professor i nordiska språk vid TY, hör också till dem som märker bristen på översättare från finska till svenska.

– Det finns visserligen översättare som inte har studerat översättning på universitetsnivå men en utbildning kan garantera kontinuitet. Det vill säga, man ser till att det finns ett visst antal utbildade översättare, säger Wide.

Det finns ingen grundutbildning i översättning vid Åbo Akademi men man kan läsa grundstudier i översättning som biämne.

Urpo Nikanne, professor i finska vid ÅA, har arbetat för att universitetet skulle få en svensk översättarutbildning.

– Behovet av översättare är jättestort, både i den offentliga sektorn och hos privata företag. Vi har för små resurser för att kunna göra något åt saken nu, det är svårt att hitta tid, men jag tror att vi ska kunna göra något åt saken, säger Nikanne.

Åbo Akademi skulle vara rätt plats för en svenskspråkig översättarutbildning på grund av universitetets starka svenska ställning, enligt Nikanne.

– Nästan alla som kan svenska och har universitetsutbildning måste översätta något i ett skede eller annat, till exempel om man är lärare eller jobbar på ett företag.

Också han lyfter fram vikten av kontinuitet i utbildningsutbudet.

LÄS OCKSÅ

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter