Förflytta dig till innehållet

Samernas inflytande i klimatpolitiken bör stärkas

“Om du frågar när klimatförändringen kommer att “ske”, frågar du egentligen när de kommer att påverka dig, eftersom den redan påverkar många andra människor”.

Så skriver någon på Twitter, och inlägget utmynnar i en diskussion om hur det ofta är redan utsatta människor som drabbas värst av klimatförändringen. Samtidigt åsidosätts dessa alltför ofta i debatter och beslutsfattande.

Våra tankar går till en grupp människor som är extra utsatta för klimatförändringens effekter här i Norden, nämligen samerna.

Idag bor det cirka 10 000 samer i Finland. Deras hembygdsområde utgör ca. 10 procent av Finlands areal och omfattar största delen av den finska fjällnaturen.

Nordliga breddgrader värms snabbare än resten av världen, vilket gör att samerna i Sápmi påverkas tidigare än Finlands övriga befolkning av klimatförändringens effekter.

För de samer som jobbar med traditionella näringar eller renskötsel på naturens villkor, är det tydligt att klimatet har förändrats. Och det går snabbt.

Vädret har blivit mer extremt och oförutsägbart, trädgränsen förflyttas norrut och snön kommer senare, vilket gör att renarnas vinterföda hinner frysa och går förlorad.

Renarna svälter och framtiden är oklar. Samernas nära förhållande till naturen gör dem extra sårbara för de utmaningar de nu ställs inför.

Petra Laiti, samisk aktivist och debattör, beskriver hur vi saknar en tradition av att diskutera samefrågor, både bland allmänheten och i regeringen.

Enligt en rapport från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, ECRI, vet finländare överlag alldeles för lite om sitt eget lands ursprungsbefolkning (2019).

Skolböckerna saknar tillräcklig information om samernas kultur, språk, historia och identitet. Har du exempelvis koll på vilka färger den samiska flaggan har, eller vilka språk samerna talar?

Bristen på kunskap och medvetenhet bland allmänheten ökar i sin tur risken för diskriminering. Detta verkar även gälla klimatpolitiken.

Enligt en utredning från 2020 har inte samerna i någon högre grad involverats i program gällande klimatförändringarna i Finland.

Samtidigt omfattar samernas historia i Finland tunga erfarenheter av diskriminering och tvångsassimilering. Finland har fortfarande inte skrivit under den omtalade konventionen ILO 169, som behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter, trots kritik från FN.

Den främsta orsaken är tvisten om samernas rätt till markområden och naturresurser. Största delen av marken i Lappland ägs av stat eller kommun. Detta gör det svårare för samerna att värna om sina levnadsområden eller skydda miljön från aktiviteter som skogsbruk, gruvindustri eller olje- och gasutvinning.

Vi finländare behöver en utökad kunskap om vårt lands ursprungsbefolkning, och samernas möjligheter till att utöva sin näring, livsstil och kultur behöver tryggas.

Klimatförändringen hotar inte bara rennäringen i sig, utan därigenom också en viktig del av den samiska kulturens fortsatta existens.

Samerna har, likt övrig arktisk ursprungsbefolkning, värdefull traditionell kunskap om naturen och klimatet sedan lång tid tillbaka.

Denna kunskap har blivit allt mera erkänd som ett viktigt bidrag till klimatfrågorna, och något som våra beslutsfattare borde ta lärdom av.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *