”Sällan har en regering haft så starka skrivningar om svenskan som vi har i Orpos regeringsprogram”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Politik. I en enkät som HBL låtit göra (10.5) framgår att en majoritet av finlandssvenskarna anser att den här regeringen inte är bra för det svenska.
Det står ändå klart att regeringen vidtar många konkreta åtgärder med långtgående positiva konsekvenser för det tvåspråkiga Finland. Sällan har en regering haft så starka skrivningar om svenskan och arbetet för en levande tvåspråkighet, som vi har i Orpos regeringsprogram.
Under min ledning som justitieminister jobbade den föregående regeringen fram en ny nationalspråksstrategi. Det var ingen självklarhet att den skulle få fortsätta under denna regeringsperiod – men det får den.
Ett exempel på åtgärder är att göra det så kallade stora finska språkprovet avgiftsfritt, vilket jag hade glädjen att presentera ett lagförslag om förra veckan.
Till skillnad från finskspråkiga har svenskspråkiga som söker en statlig tjänst behövt avlägga stora språkprovet i finska för att bevisa tillräckliga kunskaper i det andra inhemska. Provet kostar drygt 500 euro, vilket är klart avskräckande.
Det blir dyrt att misslyckas, och det skapar ojämlikhet mellan språkgrupperna. Vi vet att antalet tjänstemän med svenska som modersmål har minskat markant i statsförvaltningen.
Därför är den här lagändringen nu mycket viktig. Den kan framöver medverka till att vi får fler tjänstemän som kan svenska.
En annan sak är sedan att vi borde se över språkkraven över lag, och inte kräva fullständiga kunskaper i vare sig finska eller svenska, där det verkligen inte behövs utan skulle räcka med goda.
I höst läggs en årsveckotimme till i svenska i den finska skolan på årskurserna 6-7, och anslagen för läromedel på svenska höjs. Därtill stärks polisutbildningen på svenska och räddarutbildningen på svenska ska ske i Helsingfors.
Regeringen ökar satsningarna på integration på svenska med en miljon euro. Vad gäller Yle är det helt klart att också Svenska Yles resurser behöver tryggas.
Att vi har tillgång till media på svenska är liksom tillgången till skola och småbarnspedagogik på svenska en nödvändighet för en minoritets överlevnad på sikt.
Det är ingen självklarhet att regeringens beslut tryggar de språkliga rättigheterna inom vården, vilket vi kände av under Sipiläs regering 2015–2019.
Nu fick SFP regeringen att möjliggöra att de allmänna nattjourerna i Raseborg och Jakobstad får fortsätta på språklig grund.
Vi har skapat språkliga kompetenscenter vid sjukhusen i Borgå och Raseborg, och lyckats bevara centralsjukhusnätverket, som hotades av Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemannaförslag.
Att språket har betydelse i vården vet vi alla. Det är en grundläggande rättighet att få vård på sitt modersmål.
Därför behöver vi slå vakt om fungerande tvåspråkiga strukturer. Försvinner de, försvagas möjligheterna till att få service på svenska.
Sammantaget är det givet, att den här regeringen gör många konkreta åtgärder som mångsidigt främjar det svenska i Finland och stärker tvåspråkigheten. Det har också allmänheten rätt att få veta.
Anna-Maja Henriksson
SFP:s ordförande, undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.