Så illa for unga av pandemin: Antalet ätstörningar ökade kraftigt visar forskning i Åbo
Antalet psykiatriska diagnoser bland unga ökade med nästan en femtedel efter den första vågen av coronapandemin.
Det visar en färsk forskning vid Åbo universitets barnpsykiatriska forskningscenter och THL.
Det gäller personer i åldern 0–17 som tagit del av specialistvårdens tjänster i Finland från januari 2017 till september 2021.
Diagnoserna ökade särskilt bland flickor, tonåringar och i huvudstadsregionen, där restriktionerna och antalet coronasmittade var högt jämfört med i resten av landet.
Forskarna analyserade psykiatriska och neurokognitiva störningar och diagnoser inom specialiserad sjukvård, enligt bland annat kön, ålder och hemort.
Man jämförde antalet diagnoser som barn och unga fått enligt det antal som man kunnat förutspå enligt tidigare år.
Det visade sig då att antalet diagnoser ökade med en 18,5 procent, alltså nästan en femtedel.
– Totalt diagnostiserades 3 821 patienter i Finland mellan juni 2020 och september 2021, vilket är fler än antalet som förväntades. Diagnoser hos barn ökade inte nämnvärt utifrån det antal diagnoser som förväntades, säger David Gyllenberg, biträdande professor vid Åbo universitets barnpsykiatriska forskningscenter, i ett pressmeddelande.
Antalet diagnoser ökade främst hos flickor och tonåringar.
Om man går vidare med studierna är det viktigt att ta reda på vilken roll covid 19-sjukdomsfallen och restriktionerna spelade i ökningen av antalet fall.
Ätstörningar ökade stort
Största delen av diagnoserna som ökade gällde ätstörningar (33,4 procent), depression- och ångeststörningar (21 procent) och neurokognitiva störningar.
– Vi hittade inga märkbara skillnader i psykotiska och bipolära störningar. Antalet beteende- och inlärningsstörningsdiagnoser förblev också på de förväntade nivåerna under pandemin. Vissa grupper såg till och med en minskning i förhållande till det antal som förväntats. Det gäller till exempel självskade- och missbruksproblem.
Det ökade antalet diagnoser efter pandemins tre första månader väcker oro om brister i service och servicenivån under kristider.
– Möjliga förklaringar till ökningen av antalet diagnoser är förändringar i sättet att söka vård och försenad tillgång till tjänster då samhället är stängt på flera sätt. Resultaten av vår forskning understryker att det är ännu viktigare för oss att vara beredda på plötsliga förändringar i användningen av tjänster i kristider, säger professor Andre Sourander, chef för det barnpsykiatriska centret.
Forskningen var en del av Finlands Akademis projekt ”Inequalities, Interventions and New Welfare State (INVEST)” vars syfte är att förbättra välbefinnandet och kompetensutvecklingen hos barn, ungdomar och unga vuxna.
Projektet leds av Åbo universitets professor Jani Erola.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.