Så här kan Kimitoöns skolfråga lösas – förslag betonar samarbete och gemensamma byggnader för språkgrupperna

Bildningschef Marjaana Hoikkalas förslag i skolfrågan på Kimitoön följer på de flesta punkter samarbetsalternativet i den konsultutredning som gjorts.

Förslaget presenterades under en aftonskola på måndagen.

Förslaget grundar sig på samarbete mellan finsk- och svenskspråkiga elevgrupper, som framöver skulle undervisas i samma byggnader i Kimito och i Dalsbruk.

I klarspråk betyder det bland annat att Dalsbruks skolas årskurs 7–9 skulle flytta till Kimito. Där skulle dessa årskurser samsas om Skolcentrets faciliteter med Kimitonejdens skola (7–9), Kemiönsaaren keskuskoulu (7–9) och Kimitoöns gymnasium.

För årskurs 1–6 i Kimito skulle det här betyda att årskurs 1–4 från Kemiönsaaren keskuskoulu flyttar in i Amosparkens skolbyggnad. Beslut om årskurs 5–6 skulle fattas senare.

För Dalsbruks del betyder det även att Taalintehtaan koulu flyttar in under samma tak som Dalsbruks skola.

Situationen för Västanfjärds skola och Taalintehtaan koulu granskas vid behov på nytt

Vidare sägs i förslaget att ifall elevantalet i Taalintehtaan koulu och Västanfjärds skola minskar enligt prognosen och går mot att vara tvålärarskolor granskas situationen på nytt. Det här bland annat med motiveringen att målsättningarna i läroplanen är svårare att uppnå i en sammansatt klass.

Just nu är det bara Amosparkens skola (åk 1–6) som inte har sammansatta klasser.

Enligt de prognoser konsultutredningen bygger på skulle Västanfjärds skola bli en tvålärarskola 2027 och Taalintehtaan koulu 2026.

Tjänstemannaförslaget

Första åtgärderna 2026–2027

Enligt den föreslagna tidtabellen skulle åtgärderna planeras läsår 2024–25 och 2025–26.

Först läsår 2026–27 skulle den första konkreta förändringen ske: flytten av Kemiönsaaren keskuskoulus 1–4 genomförs först samt centreringen av årskurs 7–9 till Kimito. Året därpå skulle Taalintehtaan koulu flytta in i Dalsbruks skola.

Säkra tillgången till behöriga lärare i åk 7–9

En fördel med flytten av Dalsbruks årskurs 7–9 sägs vara strävan efter att säkerställa tillgången till behöriga lärare och genom det en kvalitativ undervisning. Arrangemanget sägs göra det möjligt att samarbeta över språkgränserna och kunna erbjuda ett bredare utbud av tillvalsämnen i årskurs 7–9.

Med det här förslaget skulle alltså den finskspråkiga undervisningen i årskurs 7–9 även i fortsättningen ordnas i Kimitoön och inte i en grannkommun, vilket var ett annat förslag i konsultutredningen.

Långa skolresor blir färre genom hybridundervisning

De invånare som talat emot att flytta bort de högre årskurserna från Dalsbruk har bland annat lyft oresonligt långa skolresor för skärgårdselever som argument. En flytt av årskurs 7–9 betyder ytterligare cirka 25 minuters skolresa från Dalsbruk till Kimito.

Därför föreslås att ett försök med hybridundervisning startas. Vissa dagar skulle skärgårdseleverna undervisas i Kimito, men vissa dagar via fjärruppkoppling i Hitis-Rosala skola.

Förslaget bevarar alltså Hitis-Rosala skola. Hoikkala kommenterar till ÅU att tanken bakom hennes förslag är att förstärka Hitis-Rosala skola och möjliggöra kortare skolvägar för skärgårdsbarn.

Enligt förhandsbedömningen av effekter som finns på kommunens webbplats skulle arrangemang av skolskjutsar till Kimito för eleverna i Dalsbruks skola (åk 7–9) inklusive skärgårdseleverna kosta 20 000–50 000 euro per år.

Fördelarna med de finskspråkiga elevernas flytt till Amosparkens skolhus ser man bland annat i flexibilitet i den inledande utbildningen på finska med Silva förskola och bättre tillgänglighet av morgon- och eftisverksamhet.

Enligt förslaget överges Taalintehtaan koulus byggnad

För 1–6 i Dalsbruk ser man fördelar i samarbete mellan språkgrupperna och att Taalintehtaan koulus byggnad tas ur användning.

Med det väntas kommunen spara 90 000–280 000 euro per år, enligt förhandsbedömningen av effekter.

Barnen har rätt till kvalitet

Bland målsättningarna i förslaget nämns att barnens rätt till kvalitativ undervisning ska tryggas, att skärgårdens livskraft ska stödjas och att samarbetet mellan språkgrupperna ska stärkas.

Nu blir det politikernas tur att säga sitt. Frågan behandlas i bildningsnämnden och i kommunstyrelsen i maj. Den 10 juni väntas fullmäktige fatta beslut om utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen.