Förflytta dig till innehållet

REPORTAGE

”Hur fel kan man ha” skrev Jörn Donner till Elisabeth Rehn – brevet finns bevarat bland hans 12 000 andra i jättearkivet på Åbo Akademi

K-G Roos

Martin Ellfolk på Åbo Akademis bibliotek har umgåtts med Jörn Donner varje vardag i fyra månader.

Donner är visserligen död men genom sina brev, manuskript och anteckningar blir han levande igen.

I morgon på Runebergsdagen skulle han ha fyllt 90 år.

Efter bortgången den 30 januari 2020 kördes ytterligare ett lass av hans efterlämnade papper till Åbo. De ska bevaras i arkivsamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek.

Pia Heikkilä
Martin Ellfolk. Arkivamanuens vid Åbo Akademi.

Donner (f. 1933) har donerat material till ÅA sedan 1980-talet.

Martin Ellfolk har huvudansvaret för att ordna upp samlingen.

Det verkar han trivas med.

– Jag träffade honom några gånger genom åren och vi kom alltid bra överens, säger Ellfolk.

Bitte Westerlund
Jörn Donner år 1993 på resa i Sydafrika.

Jörn Donners livsverk är omöjligt att greppa. Han hann med så mycket att det svindlar för ögonen.

Hans efterlämnade arkiv avslöjar en av hemligheterna bakom kapaciteten: ordningssinne.

Det är inte en egenskap man i första hand förknippar med den okonventionella konstnären och politikern, med nonchalans som personlig uttrycksform.

– Men sannolikt en nödvändighet om man ska hinna med så mycket som Donner hann med, säger Martin Ellfolk.

Pia Heikkilä
Sorterat och organiserat. Jörn Donners brev.

Arkivet består av cirka 170 mappar som upptar ungefär 15 hyllmeter. Samlingen hör till de större på ÅA.

Den är nästan lika stor som professorn och författaren Lars Huldéns – en annan tusenkonstnär född på Runebergsdagen.

Ellfolk, väl bevandrad i finlandssvenska anekdoter efter åratal bland arkivets brevsamlingar, vet berätta att Huldén och Donner firat födelsedag tillsammans minst en gång. Vivica Bandler – också hon född på Runebergsdagen – hade bjudit till fest i Stockholm då hon var chef för stadsteatern.

– Där uppträdde födelsedagsbarnen tillsammans.

Pia Heikkilä
Kunnig. Martin Ellfolk har en enorm kunskapsbank kring innehållet i Jörn Donners – och många andras – arkiv vid Åbo Akademis arkivsamlingar.

Hur död Jörn Donner än är svävar hans arv som en slags ande över Svenskfinland. För ett par veckor sedan stormade det (främst i mediekretsar) då Yle-podden Sällskapet raljerade kring Donners son Rafael.

För några år sedan författade en annan av Donners söner, Otto Gabrielsson, en uppgörelse med sin far i romanen ”Vildhavre”.

Jörn Donner själv upprörde då han i självbiografiska ”Mammuten” år 2013 gav uttryck åt vad som uppfattades som ett fult avståndstagande till flera av de sammanlagt sex barnen.

Finns det material i arkivet som kastar ljus över Donners relation till sina barn?

– Ja, alltid kan man väl hitta något, säger Martin Ellfolk.

Mer än så säger han inte. Det är inte hans uppgift som arkivamanuens. Den som vill berätta om Donner ska själv göra efterforskningar i arkivet.

Där finns också brev till och från exhustrurna Inga-Britt Wik och Jeanette Bonnier, skådespelerskan Harriet Andersson som Donner hade en lång relation till på 1960-talet, samt hustrun Bitte Westerlund.

Donner själv har sagt att han har bränt sina älskarinnors brev.

Men brev finns det ändå så det räcker.

Närmare 8000 brev till Donner och 4000 brev som han skrivit till andra, inklusive utprintad e-post. Donner tog egna kopior av breven han skrev.

Den hisnande mängden inkluderar inte diverse inbjudningar och tackkort, som finns i en egen mapp.

I breven möts högt och lågt. ”Nu har du varit svinaktig i TV igen” kan det stå i arga tittarbrev medan president Urho Kekkonen myser över att han inte på årtionden fått så sympatisk kritik som i Donners ”Nya boken om vårt land”.

Pia Heikkilä
”Jag är sedan decennier inte van vid så sympatisk kritik. Och så stor högaktning”. Det skrev president Kekkonen till Jörn Donner den 17.11 1967, med anledning av Donners ”Nya boken om vårt land”.

I brevväxling med Ingmar Bergman debatteras vem som ska ha rätt till Oscarsstatyetten (för ”Fanny och Alexander” som Donner producerade).

Pia Heikkilä
Regissören Ingmar Bergman skrev till Jörn Donner angående en kontrovers gällande Oscarsstatyetten.

Willy Brandt, då borgmästare i Berlin, senare legendarisk tysk förbundskansler, skriver och tackar för Donners Berlinrapport från 1958.

Pia Heikkilä
Willy Brandt skrev till Jörn Donner på norska eftersom han vistats i Norge som flykting under naziregimen.

Marlene Dietrich, tysk skådespelarstjärna, ger i brev instruktioner då Donner ska låna en lägenhet i Paris.

I breven avhandlas dessutom mer okända utvikningar av den donnerska produktiviteten – som hans misslyckade affärsverksamhet. Donner förlorade på 1960- och 70-talen stora pengar som bland annat delägare till en stugby i Gustavs och hotellverksamhet i Lappland.

Han var dessutom involverad i Marimekko, vars ekonomi också gått i vågor. Korrespondensen med Armi Ratia – som Donner senare gjorde film om – finns i arkiven.

Breven uppvisar också generösa sidor hos den självmedvetne Donner.

I ett fax till Elisabeth Rehn den 17 januari 1994 medger han sin felbedömning efter första ronden av presidentvalet – han hade inte trott på Rehns chanser att gå vidare.
Faxet är undertecknat ”4-åringen”. Den etiketten fick han av Rehn som ansåg att hans utsagor inför valet varit ovanligt barnsliga.

Pia Heikkilä
Jörn Donners fax till Elisabeth Rehn efter första omgången i presidentvalet år 1994.

Barnet Jörn Donner framträder i arkivet förutom i en serie tidiga familjebrev också genom sparade, personliga minnen.

De tidigaste dokumenten härstammar från 1940, då Jörn var 7 år gammal.

Pia Heikkilä
”Jörnilä”, tidningen som Jörn Donner skrev och ”gav ut” under barndomen på 1940-talet.

Där finns bland annat exemplar av den handskrivna tidningen ”Jörnilä” som Jörn skrev och ”gav ut” på 1940-talet. Resultat från bordtennismatcher finns prydligt noterade i häften.

Pia Heikkilä
Mina bordtennismatcher. Jörn Donners häfte från 1946-48.

Mindre prydligt – men karaktäristiskt – var hans uppträdande i Svenska normallyceum våren 1950.

Det föranledde rektor Ragnar Hollmerus att med tungt hjärta skriva till mor Greta Donner. Jörns opposition mot lärarna hade nått en nivå som föranledde relegering.

Hollmerus beklagade Jörns ”brist på takt och självbehärskning”.

Pia Heikkilä
Martin Ellfolk.

Att Martin Ellfolk i sex månader på heltid kan arbeta med Jörn Donners arkiv möjliggörs av medel ur den branderska fonden som förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Arkivet är öppet för vem som helst att läsa, men man får inte publicera vad som helst. Lagen om upphovsrätt bör följas och förstås bör man också följa forskningsetiska principer.

Rättigheterna till Donners produktion har firman Donner productions, med yngsta sönerna Rafael och Daniel som ägare.

Johan Enbom
Jörn Donner år 1977. Inspelningen av ”Män kan inte våldtas”. Bille August var filmens fotograf (stående vid kamerastativet).

Jörn Donners person och verk har under årens lopp analyserats i otaliga artiklar och program.

Martin Ellfolk däremot menar att det ännu är för tidigt att teckna ett nyktert porträtt av hans insatser.

– Först om tio till tjugo år finns det tillräckligt med perspektiv både på honom och hans samtid, för att bilden ska bli möjligast sann, säger Ellfolk.

Jörn Donner

Född 5 februari 1933, död 20 januari 2020
Var gift med Bitte Westerlund sedan 1995
Far till Johan Donner-Amnell, Jakob Donner-Amnell, Susanna Donner (död 2017), Otto Gabrielsson, Daniel Donner, Rafael Donner
Författare till över 50 böcker
Skrivit manus och regisserat 18 filmer, dessutom TV-produktioner och kortfilmer
Producerat över 60 filmer
Enda finländare som fått en Oscar, som producent för ”Fanny och Alexander” år 1984
Riksdagsledamot 1987-95, 2007, 2013-15
EU-parlamentariker 1996-99
Generalkonsul i Los Angeles 1995-96
Flerfaldigt prisbelönt, bland annat med Finlandiapriset (1986) och Tollanderska priset (2004)

K-G Roos
Jörn Donner år 1956. Vid sin bostad på Kristiansgatan.

Dela artikeln

2 kommentarer: “”Hur fel kan man ha” skrev Jörn Donner till Elisabeth Rehn – brevet finns bevarat bland hans 12 000 andra i jättearkivet på Åbo Akademi

  1. Liisa Lemmetyinen skrev

    Tack! Fin artikkel med mycket intresant och nytt information!

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *