Förflytta dig till innehållet

Roland i Pargas kan inte tänka sig en nyttigare eller roligare hobby än FBK-verksamheten

Privat
en man står framför en brandbil
Roland Westerlund är en av fem gruppchefer inom Pargas frivilliga brandkår.

Den enda kostnaden är den egna tiden, belöningen och nyttan är mångfaldigt större.

Långtradarchauffören Roland ”Rolle” Westerlund från Pargas hade nyligen för andra gången i sitt civila jobb stor nytta av det han lärt sig via sin hobby. Westerlund är en av fem gruppchefer inom Pargas frivilliga brandkår och var i början av december först på plats vid en trafikolycka på motorvägen mellan Tammerfors och Helsingfors.

Westerlund delade med sig budskapet i ett Facebookinlägg, där han tipsade om att frivilliga brandkåren ger kunskap att agera vid olika nödsituationer och olyckor, både med släckningsdräkten på och i det civila.

Kunskapen sitter i ryggmärgen

Den 8 december blir han omkörd av en personbil som i snön får sladd då bilen ska återvända till den högra filen. Bilen snurrar runt flera varv och slår i räcket vid sidan av vägen medan Westerlund försöker få stopp på sin fullastade långtradare för att undvika en krock.

Långtradaren blir skyddsbil både för olycksbilen och honom själv medan all den kunskap han samlat på sig under åren från olika kurser och övningar kommer till användning.

– När man hamnar i en sån här situation att man ska hjälpa andra i nöd så märker man vilka kunskaper man besitter och kommer fram automatiskt, skrev han i inlägget.

Tacken från såväl förmannen i brandbilen, ambulansen och polisen för att Westerlund stannade sin långtradare som skydd värmde mycket, men Westerlund själv är mest nöjd med att han kunde vara till nytta i situationen.

”Räddningsarbete har alltid intresserat”

Det var inte heller första gången han råkade vara först på plats i en motsvarande situation, den första gången var i Kauhavatrakten.

– Då jag i jobbet rör mig i hela landet, ända från Hangö till Utsjoki, inser jag vilken nytta man har av att ha den här kunskapen i ryggmärgen.

ett bildmontage med en man vid en långtradare och vid en brandbilPrivat
Roland ”Rolle” Westerlund i det civila jobbet och med släckningsdräkten på.

Westerlund har i över tio års tid varit med i FBK-verksamheten och är också med i enheten för första respons i skärgården (Archipelago Response Unit).

Varför gick du med i FBK-verksamheten?

– Jag har alltid varit intresserad av att hjälpa folk och tyckte att FBK är ett bra sätt att finnas till då folk är i nöd. Räddningsarbete har alltid intresserad och det handlar ju om att hela tiden utveckla sig själv. Jag vill kunna ge så bra hjälp som möjligt i olika situationer, både civilt och på alarmuppdrag.

Kommunikationen är a och o då det gäller

Regelbundna övningar varje vecka, året om, ser till att man får en rutin och behärskar alla de delmoment som man kan behöva. Som gruppchef leder och planerar Westerlund också övningar, både mindre och större.

I somras var han med om att planera den stora samövningen i Granvik i Pargas där frivilliga från sjöräddningen, frivilliga brandkårerna i Pargas och Lielax och Röda korset övade tillsammans ute till sjöss.

LÄS OCKSÅ

– Idén till övningen kläcktes av deltagarna och frivilliga räddningstjänsten VaPePa och därifrån gick vi vidare. Som bonus fick vi ju sedan med också gränsbevakningens Super Puma-helikopter. Vi tog med oss många lärdomar från övningen, särskilt gällande kommunikationen som ju ska fungera prickfritt mellan olika myndigheter och räddningsmanskapet.

En hobby för alla

Westerlund slår mer än gärna ett slag för FBK-verksamheten som hobby. Han påminner att det finns lämpliga uppgifter för var och en inom de frivilliga brandkårerna – och för alla åldrar.

– Ungdomsavdelningen börjar i princip från tio års ålder och fortsätter upp till 16 års ålder. För att man ska få delta i riktiga uppdrag med alarmavdelningen krävs 18 års ålder och att man avlagt en så kallad släckningsmannakurs, officiellt heter den numera grundkurs i räddningsverksamhet.

Mångsidigt är bara förnamnet

Många tänker att den egna konditionen kanske inte räcker till för att delta i FBK-verksamheten, men Westerlund menar att det är helt fel tankesätt. Den som vill utmana sig har också möjlighet att göra det, till exempel genom rökdykningskurser. Kvinnor, män, unga, äldre – alla kan hjälpa till.

– Det finns väldigt varierande uppgifter och det behövs alltid hjälpande händer med många olika slags uppdrag. Det enda som det kostar är den tid man lägger ner på sin hobby. Utrustning och utbildning är gratis och man kan alltid lära sig nya saker.

Inom Pargas FBK finns det folk som jobbar inom alla tänkbara branscher: sjukvårdare, långtradarchaufförer, fabriksarbetare och IT-experter. Då det plingar till i larmtelefonen är alla ett lag som jobbar mot samma mål.
FBK-verksamheten bygger som termen säger på frivillighet och då larmet går rycker de som har möjlighet att göra det ut. Pargas FBK:s bil som står i brandstationen ska vara startklar inom tio minuter.

Den sociala biten minst lika viktig

Då coronapandemin stängde ner det mesta i samhället låg också de gemensamma FBK-övningarna på paus enligt order från räddningsverket. Westerlund – och många andra – märkte av att kunskaperna rostade under den tiden då man inte regelbundet övade tillsammans.

– Det förvånade faktiskt mig att man rätt fort tappade touchen, men samtidigt hittade man tillbaka rätt fort också då övningarna igen kom i gång.

Han poängterar också den sociala biten av FBK-verksamheten. Det finns mycket mera än utryckningar att samlas kring.

– Vi deltar i olika evenemang tillsammans, ordnar jippon, visar upp utrustning och deltar i olika tävlingar. Jag kan inte tänka mig en vare sig nyttigare eller roligare hobby än det här.

Du kan läsa mera om Pargas FBK:s verksamhet på pargasfbk.net.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter