Röda kvinnor

På Wikipedia-språk har röda kvinnor inget med politik att skaffa. Sin färg får dessa kvinnor av att länken till dem pekar på tomma intet. De nämns nog vid namn, i en artikel, men när man klickar på dem, står det inget om dem. "Sidan finns ännu inte på svenskspråkiga Wikipedia.", anges det, med en anmodan om att skapa sidan.

Eller kanske det ändå är politiskt? Det går fyra män på varje kvinna på svenska Wikipedia, vad artiklar beträffar. På tyska över fem. Kan man avfärda detta med att svenska män uträttat fyra gånger så mycket viktigheter som kvinnor, historiskt sett? Tyska män över fem?

Det vore att göra det lätt för sig.

Sanningen är komplicerad. Och det finns inget exakt, objektivt mått på viktighet.

Inom Projekt Fredrika ger vi gärna uppmärksamhet åt kvinnor. Detta är i enlighet med Wikipedias allmänna riktlinjer. Man behöver inte vara doktor i feminism för att förstå att också Wikipedia bär på ett bagage, som på olika osynliga vis gynnat artiklar som män intresserat sig för.

Vad som i sig är viktigt, för en bred allmänhet, det är en fråga som Wikipedia redan besvarat, de facto. Det finns över hundra artiklar om esoteriska Linuxvarianter; ingen bryr sig om att ifrågasätta dem. Men Blondinbellas artikel måste kämpa för sin existens, tills Isabella Löwengrip blev ett hushållsnamn också för nördar. Man kunde komma med förklenande omdömen om nördarnas antagna ointresse för personlig hygien, men det vore lika klokt som att angripa Blondinbellas antagna ointresse för teknik.

Projekt Fredrika satsar gärna på annat än modebloggare. Tove Jansson och Edith Södergran är givna hitsar som klarar sig i pageviews-konkurrensen bland vilka män som helst. Där behöver Fredrika bara slipa på kvaliteten.

Mest intressant för en nyfiken person som mig är bortglömda kvinnor i yrken som ligger fjärran från både modebloggare och författarikoner. Hilma Granqvist (1890-1972) var upptäcktsresande i Palestina 1925-31. Hon studerade religionernas samhälleliga betydelse i den moderna världen. I Finland rentav motarbetades Granqvist och hennes arbete föll snabbt i glömska, men hennes insats som Palestinaforskare har fått internationell uppmärksamhet och har haft ett stort inflytande på modern antropologi.

Vi har gjort könsstatistik och under olika århundraden uppdelat artiklarna per yrkeskategori. Författare, konstnärer, musiker, skådespelerskor, journalister är väl företrädda kvinnoyrken.

Som icke-kvinna och icke-yrkesfeminist intresserar jag mig för levnadsbanor där kvinnor brutit ny mark. Rosina Heikel (1842-1929), Nordens första kvinnliga läkare. Emma Irene Åström (1847-1934), den första kvinnan i Finland att avlägga filosofie magisterexamen. Constance Ullner (1856-1926), en tidig förkämpe för djurskyddsidén. Emma Saltzman (1880-1972), framstående textildesigner i jugendstil. Maggie Gripenberg (1881-1976), den moderna dansens anmoder i Finland. Hanna Granfelt (1884-1952), en av Richard Strauss' favoritsopraner. Elisabet Mickos (1933-2007), den enda kvinnan inom den i övrigt sexton man starka kategorin "Finlandssvenskar inom IT".

Och en viktig förebild är förstås självaste Fredrika Runeberg (1807-79), Finlands första kvinnliga tidningsredaktör. Via historieromanen Fru Catharina Boije och hennes döttrar engagerade hon sig i en samhällsdebatt som tidigare inte anstått kvinnor.

Projekt Fredrika är inte en del av kvinnorörelsen. Men Fredrika är nyfiken och vill lyfta fram intressanta fakta om det svenska Finlands historia och samtid. Och vi har en liten misstanke att fyra mot ett knappast är rätt könsfördelning.