Förflytta dig till innehållet

Riket och skären – ”mångas liv har tagit en bättre kurs tack vare tid spenderad i skärgården”

man som tittar in i kameran

Var och en som tillbringar tid i skärgården blir frälst. Det är något alldeles speciellt med plättar av land omgivna av ett närapå ändlöst element som har förmågan att uppträda både befriande och hotfullt.

Men hur är det med de miljoner finländare som inte besökt skärgården?

Vad skall de tycka om saken? Helt konkret, vad skall beslutsfattarna i rikets huvudstad tycka? Många av dem vurmar inte för skärgården utan för något annat som har betydelse i just deras liv.

Man kan börja med ett teoretiskt alternativ. Hur skulle det vara om Finlands kust var som Polens? En lång och rätt så rätlinjig sandstrand.

Inga holmar och skär, och just inga djupa vikar eller utstickande uddar.

Bara en kust. Polackerna är säkerligen ganska nöjda med sin situation, så kanske vi också skulle vara det. Det skulle kanske vara billigare.

Inget behov av broar, färjor och förbindelsebåtar. Enklare att dra kablar till alla hushåll, enklare att bygga vägar.

Eller skulle vi gå miste om något om vi inte hade holmar och skär?

Utan skärgård kunde fienden ha invaderat vårt land från havet under tidernas lopp. Men med krånglig navigering utanför kusten har vi fått ett naturligt hinder mot främmande makt. Det måste räknas som ett plus.

Vi har fiske och jordbruk som inte kunde ske på fastlandet. Tack vare skären har vi fått duktiga sjömän, kunnigt båtfolk och en småbåtsindustri av världsklass.

Vi vet hur man tillverkar stora fartyg för både kryssning och last på både Östersjön och de stora haven.

Många andra länder närmare världshaven saknar en befolkning som växer upp med roddbåtar och andra flytetyg och har därför mindre att visa upp inom marinteknologi och skeppsfart.

Konstnärer av alla de slag kan behöva gömställen med storslagen natur för att få sin produktion att blomstra.

Här är Finland lyckligt lottat med Lappland, ödemarkerna, Insjöfinland och skärgården. Mumintrollen kunde ha utvecklats i en annan riktning, eller inte alls, om det inte var för Klovharun.

Stormskärs Maja hade knappast kommit till utan skärgård.

Ser man framåt i tiden verkar det logiskt att Finland är framstående i östersjöforskning och marinbiologi. Med grunda stränder och massvis med holmar är det naturligt att bli expert på hur vatten och stränder ska skötas, renas och förbättras.

Här har vi en framtida exportindustri med enorm potential.

Och så har vi förstås sommargästerna och turismen. Den permanenta skägårdsbefolkningen räknas i några tiotals tusen.

Det är fråga om hundratals tusen – kanske rentav en miljon – som tillbringat tid på en båt eller en holme i skärgården. Vare sig man är korttidsgäst eller återkommande har tiden bland skären en positiv effekt på kropp och själ.

Mångas liv har tagit en bättre kurs tack vare tid spenderad i skärgården.

Det börjar bli klart att holmar är till både glädje och nytta. Ser man omkring sig i världen hittar man ställen där man bygger öar för att man inte tycker sig ha tillräckligt av dem.

San Francisco byggde Treasure Island för en världsutställning. I Arabemiraterna har man byggt fantasifulla ögrupper för hotell och hus. Köpenhamn utvidgas genom öbyggen. Det finns fler exempel.

Öar och holmar ses globalt som något speciellt och värdefullt.

Sitter man i vårt rikes huvudstad och bestämmer om åtgärdsprogram och investeringar blir logiken rätt så klar. En euro satsad på förbättring av kärrmarker och skogar gör just det: förbättrar kärrmarkerna och skogarna. En euro investerad i skärgården kommer mångfalt tillbaka genom de olika rollerna skärgården spelar.

En befolkad skärgård är lättare att försvara, skapar tillfällen för forskning och näring, och fungerar som ett andhål för dem som till vardags bor urbant och stressigt. Skären och holmarna är ett säreget område som alla finländare kan vara stolta över och njuta av.

Området är unikt i hela världen. Hade det legat kring Medelhavet skulle det säkert räknas som ett av världens underverk. Men Finland ligger långt från antikens centrala områden. Skärgården är vår egen lilla hemlighet som vi själva rår om.

En liten grupp finländare bebor skärgården permanent, en mycket större del av vår befolkning ser det som något av det finaste vi har. Varje fördel och framsteg på ett skär blir en fördel och ett framsteg för hela nationen.

Här kan du läsa fler kolumner av Mårten Mickos!

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter