Förflytta dig till innehållet

Reparera mera och tillsammans

En kvinna som tittar in i kameran. Bakgrunden är vit.
Emilia Nordling.

Jag har gjort en miljögärning i sommar: Istället för att köpa en ny telefon har jag valt att byta ut den spruckna skärmen på min gamla.

Skärmbytet visade sig vara krångligt och i skrivande stund är projektet ännu på hälft i väntan på rätt sorts lim som inte fanns med i materialpaketet som jag först beställde. Telefonen med den spruckna skärmen är bara ett år gammal och om den nu blir funktionsduglig och håller något år till är det redan av stor betydelse för miljön.

Produktionsskedet är den del av en produkts livscykel som har den största miljöpåverkan. Även om vi dagligen laddar telefonens batteri, och låter servrar jorden runt arbeta för varje klick vi gör på smarttelefonen, står tillverkningen för 85 % av utsläppen under telefonens livstid.

Innan den nytillverkade telefonen når konsumenten har den gjort avtryck inom så väl gruv- som plastindustrin. Det behövs 30 olika metaller för att tillverka en smarttelefon.

När en vara väl är tillverkad, må det sedan vara en telefon eller en soffa, lönar det sig alltså att använda varan så länge som möjligt och dra sig för att skaffa en ny. Det är vanligt att byta ut sin telefon med ett par års mellanrum. Om alla européer använde sin telefon ett år längre än så kunde vi spara den mängd utsläpp som en miljon bilar förorsakar under ett år.

Vi borde alltså bli bättre på att sköta om våra ägodelar, hålla dem i gott skick och reparera när de går sönder. Att reparera själv ter sig ändå ofta just så besvärligt som reparationen av min spruckna skärm visade sig vara.

Jag skulle aldrig ha tagit mig an skärmbytet ensam, utan fick hjälp av en snäll ingenjör och dessutom en tydlig instruktionsvideo på nätet. Jag kunde visserligen ha lämnat in telefonen hos en reparatör men det hade kostat nästan lika mycket som en ny telefon.

Det känns inte lönsamt, och är det inte heller för den egna plånboken. Reparationen är trots det alltid en lönsam affär för miljön. Att understöda de företag som gör reparationer är dessutom ett steg från slit- och slängkultur mot en mera cirkulär ekonomi.

När det gäller annat än telefoner och elektronik är en reparation ofta betydligt enklare. Varför är vi egentligen så lata med att vässa knivar, lappa kläder och putsa skor? Kanske vi lever för hetsigt för att ta oss tid. Eller så verkar ett billigt nyköp med dålig kvalitet vara en mera lönsam affär än att fixa till och putsa upp.

Dessutom är det få av oss som ens vet hur man ska gå till väga. Här har tips på nätet idag en given roll. När barnet kräks i soffan gör jag en snabbsökning på nätet och räddar soffan med ett husmorstips om potatismjöl. (Soffan är för övrigt husets enda nyköpta möbel och viktig att ta hand om.)

När vårt kylskåp slutar fungera visar det sig att några spanjorer har haft motsvarande problem med sitt kylskåp och dessutom lagt ut en video där vem som helst kan följa med hur de reparerar felet.

Ingen hemma hos oss är tillräckligt språkkunnig för att förstå spanskan i videon, men lite hjälp på traven gav den.

Enklare är det då att hjälpa varandra i den nya gruppen ”Reparera mera Finland” som finns på Facebook och fungerar på svenska.

Nästa gång något går sönder är det bara att be andra entusiaster om råd för reparationen. Gruppen är en del av projektet med samma namn och har också en webbsajt med enkla reparationstips.

Om min telefon blir hel igen ska jag i fortsättningen alltid ge reparationer en chans innan jag skaffar nytt, och måste jag köpa en ny lur ska jag skaffa en begagnad.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter