Förflytta dig till innehållet

Rätt att få stöd för att må bra

Under de senaste veckorna har vi kunnat läsa om hur de ungdomspsykiatriska avdelningarna i både Åbo och Tammerfors är så fulla, att unga som sökt hjälp måste sova på madrasser på golvet. Detta är både bedrövligt och oacceptabelt.

Vi måste prestera bättre och kunna erbjuda alla unga som mår dåligt den hjälp och de resurser som behövs när de söker hjälp.

Både inom ungdomspsykiatrin och inom utbildningsväsendet har man redan länge varnat för att coronakrisen tydligt ökat illamåendet bland unga.

Ett år utan en normal vardag, med månader av distansundervisning, hobbyverksamhet på paus och utan möjlighet att fira till exempel examina, är det allt fler som är trötta, deprimerade och självdestruktiva.

Ett undantagstillstånd som bara blir längre och längre gör det allt svårare att inte känna sig ensam, trött och utan ork att tro på framtiden.

Samtidigt måste man poängtera att problemen inom ungdomspsykiatrin inte har uppstått i och med coronakrisen. Redan under en längre tid har bristerna i fråga om tjänster för psykisk hälsa speciellt bland den basservice som kommunerna ansvarar för varit ett problem.

Elevvården är helt central både för det arbete som görs med hela skolgemenskapen till exempel för att förebygga mobbning men också som tjänster som är lätt tillgängliga och nära för de unga som mår dåligt och behöver stöd.

Men de räcker tyvärr inte till i nuläget. Remisserna till ungdomspsykiatrin inom specialsjukvården har ökat stadigt under de senaste åren, trots att avdelningsplatser snarare minskats än utökats.

Den största bristen i fråga om servicekedjan är just de tjänster som borde finnas mellan skolan och specialsjukvården, men som tyvärr inte riktigt existerar. Till råga på det har bland annat bristen på svenskspråkig personal i Åbo ytterligare försvårat möjligheterna att få hjälp och stöd för de svenskspråkiga.

Jag hoppas att man såväl på statlig som kommunal nivå och inom alla partier har insett, att vi kommer att behöva arbeta med följderna av coronakrisen under flera år framöver. Det vi bör ha lärt oss av tidigare kriser är att vi inte har råd med förlorade generationer, utan måste sätta in satsningar för att hjälpa och stöda unga just nu och hålla igång dessa under kommande år.

Vi har inte råd att låta unga som mår dåligt och har sökt hjälp att vänta i veckor eller månader på att få den.

För att råda bot på de problem som existerar i fråga om psykisk ohälsa och ungdomspsykiatrin behövs en rad åtgärder på många plan.

Dels måste vi satsa på förebyggande åtgärder. Det innebär tillräckligt med resurser för det stöd som ges i skolor, möjligheter till hobbyverksamhet för alla, ungdomsarbete och stöd för föreningar som arbetar med unga.

Dels måste hela vårdkedjan utvecklas och stärkas, så att det finns möjlighet till psykosocialt stöd och terapi som en del av den grundläggande vården som kommunen ansvarar för. Samtidigt måste man utöka antalet platser vid ungdomspsykiatrin så att det svarar på det verkliga behovet.

Ingen som mår dåligt och har sökt hjälp ska behöva spendera natten på golvet.

Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *