Förflytta dig till innehållet

Psykoterapi är i dag få förunnat – expert: ”Man måste vara rätt frisk för att ha krafter att söka hjälp”

Jaakko Jaskari/SPT
Anna Keski-Rahkonen, psykiater och professor i psykisk hälsa vid Helsingfors universitet, anser att reformerna med en terapigaranti och en kostnadsfri eller billigare psykoterapiutbildning borde fogas ihop till en helhet.

All slags behandling för psykisk ohälsa är svår att få i Finland, och när man väl beviljats psykoterapi är det svårt att hitta en terapeut.

— Problemet är att man i nuläget kan få en hel massa psykoterapi eller ingen alls. Många skulle dra stor nytta av en kortvarig och intensiv terapiprocess i början av insjuknandet, säger Anna Keski-Rahkonen, psykiater och professor i psykisk hälsa vid Helsingfors universitet.

I den här artikeln kommenteras psykoterapisystemet i Finland av Keski-Rahkonen, Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid föreningen Psykisk hälsa Finland, och Jan-Henry Stenberg, direktör för digitala tjänster för mental hälsa vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Just nu är två stora förändringar på gång som ska fördela terapipotten på fler människor. Två medborgarinitiativ ligger hos riksdagen, ett om en terapigaranti som ska ge möjlighet till kortare terapiprocesser, ett om att förbättra tillgången på psykoterapeuter genom att göra utbildningen gratis.

Men är det tillräckligt?

Många mår dåligt

Enligt befolkningsundersökningar drabbas varannan finländare av något psykiatriskt tillstånd under sin livstid.

Att tidvis må psykiskt dåligt är något vardagligt som hör livet till, men enligt experterna delar Finlands system in människorna i två grupper: sjuka och friska.

Anna Keski-Rahkonen beskriver psykiska problem som en pyramid. I botten av pyramiden finns alla de som har lindriga problem som kräver vård under en kortare tid. I toppen finns de några procent som under hela sitt liv behöver vård på grund av psykoser eller andra allvarligare störningar.

Den som stukar foten kan besöka sin egen hälsostation, men när det gäller psykoterapi finns inget organiserat behandlingsutbud i primärvården. I stället finns den rehabiliterande psykoterapin som FPA bekostar, som är menad speciellt för klienter med svårare och mer långvariga psykiska problem.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Jan-Henry Stenberg arbetar med nätterapi vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Nätterapi är ett snabbt sätt att erbjuda människor hjälp..

De som har lindrigare psykisk ohälsa och behöver snabb hjälp faller här mellan stolarna.

— En stor del av problemen kunde vårdas på ett liknande sätt som ryggvärk. Under en tid kanske åkomman är akut, sedan lättar det, och ibland kommer problemet tillbaka, säger Anna Keski-Rahkonen.

— Det är ofta svårt att hitta en lämplig behandlingsform och slutresultatet är som värst slumpmässigt, säger Jan-Henry Stenberg vid HUS.

Stenberg har sedan 2007 jobbat med att utveckla tjänster i nätterapi vid HUS. Nätterapi pågår i allmänhet i fyra månader och lämpar sig speciellt i ett tidigt skede av sjukdomen. Det går att komma i gång med vårdenen vecka. 12 000 klienter får varje år hjälp av nätterapi.

Det här ses av experter som en av de framtida modeller där man ingriper redan i början av sjukdomsförloppet.

— Användningen kunde ökas betydligt genast i början när klienten söker hjälp, säger Jan-Henry Stenberg.

Ofta är vägen nämligen väldigt lång.

Tiotals samtal

För att få psykoterapi ska klienten få remiss till en psykiater och göra ett antal besök och, efter psykiaterns utlåtande, vänta på beslut från FPA. Därefter ska klienten själv söka upp en psykoterapeut, vilket ofta kan kräva tiotals samtal. Eventuella provbesök betalar klienten själv.

De många trösklarna hör enligt Kristian Wahlbeck till det nuvarande systemets stora problem.

— Man måste vara rätt frisk för att ha krafter att söka sig till terapi. Det finns många trösklar man måste ta sig över innan man får hjälp, säger Wahlbeck.

Psykisk hälsa Finland/SPT
Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid föreningen Psykisk hälsa Finland, säger att psykoterapi i dag är få förunnat. Foto: Psykisk hälsa Finland

Ett annat problem är att en stor del av befolkningen faller utanför FPA:s rehabiliterande psykoterapi, som är till för att hålla människor arbetsföra eller hjälpa dem att komma tillbaka till arbetslivet.

— Systemet är ojämlikt. De som lyckas ta sig igenom nålsögat är lyckligt lottade, säger Wahlbeck.

Dessutom finns en geografisk ojämlikhet. Psykoterapi som understöds av FPA är mer tillgängligt i de stora universitetsstäderna, medan utbudet är sämre till exempel i Österbotten.

På svenska är bristen ännu större. Psykoterapiutbildningar har inte på många år ordnats på svenska i Finland.

Dyr utbildning

En av framtidens lösningar kan vara en terapigaranti, vilket betyder att korttidsterapi kan beviljas på den egna hälsocentralen. Många kommuner har redan tagit systemet i användning fastän det officiella beskedet låter vänta på sig. Bland annat kommer Helsingfors att erbjuda terapigaranti från och med år 2022.

Terapigaranti

Syftet medden föreslagna terapigarantin är att göra det möjligt att snabbt få hjälp med psykisk ohälsa. Initiativet började behandlas i riksdagen 2019.

Terapigarantin skulle skapa en bas för behandlingen av psykisk ohälsa i Finland. Det nuvarande systemet som baserar sig på längre terapiprocesser beviljade av FPA skulle kompletteras med kortare processer som är tillgängliga vid hälsocentralerna.

Här kommer nästa problem in – det skriande behovet av psykoterapeuter.

Inom den offentliga vården råder det brist på psykoterapeuter, enligt Wahlbeck delvis på grund av att många har stora studieskulder och inte kan ta emot offentliga tjänster utan tvingas starta eget.

— Terapigarantin är en tandlös reform om man inte samtidigt förbättrar tillgången till psykoterapi genom att utbilda fler psykoterapeuter, säger Anna Keski-Rahkonen.

I nuläget kostar det 20 000–60 000 euro att utbilda sig till psykoterapeut. Medborgarinitiativet om att göra utbildningen gratis för att öka tillgången på psykoterapi har fått över 50 000 underskrifter och går vidare till riksdagen.

Enligt lagen ska de universitet som är specialiserade på psykologi och medicin erbjuda utbildning också i psykoterapi, på svenska innebär det i praktiken Helsingfors universitet och Åbo Akademi. I stället för att ordna specialiseringsutbildningar i psykoterapi ordnar universiteten i nuläget utbildningen som en fortbildning som konkurrensutsätts på fria marknaden. Det betyder att den inte kan ta emot stöd eller subventioner.

— Universiteten tar inte sitt samhälleliga ansvar när de låter bli att ordna utbildningen. Man har valt att göra den till en kommersiell produkt, säger Wahlbeck.

Psykoterapeututbildningen i Finland

I nuläget kostar det 20 000–60 000 euro att utbilda sig till psykoterapeut.

Ett medborgarinitiativ om att göra utbildningen gratis för att öka tillgången på psykoterapi har fått 50 000 underskrifter och går vidare till riksdagen.

Enligt lagen ska de universitet som är specialiserade på psykologi och medicin erbjuda utbildning också i psykoterapi, på svenska är det i praktiken Helsingfors universitet och Åbo Akademi.

I stället för att ordna specialiseringsutbildning ordnas en fortbildning som konkurrensutsätts på fria marknaden.

Enligt Anna Keski-Rahkonen vill många utbilda sig till psykoterapeut, men bara få har möjlighet på grund av de höga kostnaderna.

— För en lågavlönad diakon eller sjuksköterska kan det bli en svår ekvation att utbilda sig till psykoterapeut och samtidigt sköta sitt tunga dagsjobb. Vi kan inte ha det så här.

Genom att göra det ekonomiskt möjligt att studera till psykoterapeut och stödja utbildningen med samhälleliga medel kommer vi att få en hel drös nya psykoterapeuter.

Det behövs som en del av ett offentligt coronaåterhämtningspaket, säger hon. Prislappen blir mindre om man åtgärdar problemen innan de växer sig stora.

— Politikerna har nu sitt livs chans att värna om folkhälsan, när det är dags att ta itu med coronans effekter på samhällelig nivå. Det handlar inte om några astronomiska summor och vi har trots allt att göra med ett av våra viktigaste folkhälsoproblem.

Jennifer Granqvist/SPT
Psykisk ohälsa är vanligare än man ofta tror, men enligt experter är det svårt att få hjälp snabbt, speciellt om man bara har lindriga problem. Systemet delar in människor i friska och sjuka. FOTO: Jennifer Granqvist/SPT

Keski-Rahkonen anser att reformerna med terapigarantin och den kostnadsfria eller billigare psykoterapiutbildningen borde fogas ihop till en helhet.

— Det fungerar inte att ha en byggarbetsplats men ingen spade. Terapigarantin har inte önskad effekt om vi inte får fler psykoterapeuter.

En gratis utbildning skulle dock sätta terapeuterna i en ojämlik sits. En del av dem som betalat dyrt för sin utbildning kan vara rädda för att de som får sin utbildning gratis kommer in på marknaden med lägre priser.

Samhället mår dåligt

Även om reformerna blir av åtgärdar de inte grunden till problemet: ett samhälle som får människor att må dåligt. Enligt forskning beror inte psykiskt illabefinnande enbart på genetik. Det beror också på trauman, diskriminering, ojämlikhet och ojämställdhet, säger Keski-Rahkonen.

Samhället kan inte förändras på ett par år.

Under coronatiden har dessutom många naturliga skyddsnätverk rasat samman, vilket kan göra det svårare att hantera motgångar.

Att införa psykoterapin i primärvården kan också ha en normaliserande effekt på inställningen till psykiska problem.

— Vi hoppas på en normalisering, att psykoterapi skulle likställas med andra behandlingar. Den är ännu stigmatiserad och skambelagd, säger Kristian Wahlbeck.

Elsa Kemppainen/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *