Förflytta dig till innehållet

Proffs skeptiska till delar av ny bygglag: ”Motstridigt att vilja höja kvaliteten på byggandet och samtidigt ta bort myndighetsövervakningen”

Kristoffer Nöjd
Arkitekt Mathias Nyström på ett av sina projekt.
Arkitekt Mathias Nyström, här på ett av sina projekt på Torsö i Ekenäs, och många andra med honom, anser att det är motstridigt att man vill höja kvaliteten på byggandet samtidigt som man luckrar upp övervakningen.

Tenalabon Mathias Nyström har drivit sin egen arkitektbyrå MNY Arkitekter med säte i Ekenäs sedan 2020. Hans eget hus i Tenala har figurerat i tiotals tidningar också internationellt.

Ett av hans pågående projekt är en fritidsbostad på Torsö i Ekenäs skärgård. Där färdigställs nu en byggnad på 120 kvadratmeter av handbilade stockar och inredningselement av natursten.

Nyströms verk är bra exempel på hans koncept som kretsar kring det enkla med fokus naturmaterial, livscykeltänk och energieffektivitet.

Just det är något man strävar efter med den nya bygglagen som behandlas i riksdagens utskott just nu. Med den nya lagen ska man styra byggandet i Finland mot klimatneutralitetsmålet 2035.

– Jag försöker hålla det enkelt. Om man vet vad byggnaden innehåller för material är det lättare att uppskatta mängder och hur stor andel av materialet som kan återvinnas.

Det här säger Nyström apropå det materialutdrag som den nya bygglagen enligt förslaget kommer att kräva.

Motstridiga strävanden

Men den detalj av lagen som figurerat i media handlar framför allt om att tillståndströskeln för byggande höjs så att till exempel en bastu som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov.

– Man vill förenkla bygglovsprocessen men processen i sig är inte speciellt komplicerad för en som jobbar med den kontinuerligt även om den kan vara invecklad och spännande för en lekman, säger Nyström.

Han, som många andra, påpekar att fast man befrias från bygglovsprocessen bör ändå lagar, planer, byggnadsordning, förordningar och bestämmelser följas.

En annan målsättning med den nya lagen är att höja kvaliteten på byggandet. Men att ta bort myndighetsövervakningen samtidigt är lite motstridiga strävanden, anser Nyström.

– I lagförslaget ingår till exempel en huvudansvarig byggare som har ett ansvar för helheten.

Lagförslaget i korthet

Den 15 september fick riksdagen ta emot förslaget till ny bygglag. Den nya bygglagen främjar särskilt hållbart byggande och digitalisering av byggandet. Dessutom underlättas byggandet på många sätt.

Miljöministeriets utkast till regeringsproposition om planläggnings- och bygglagen var på omfattande remiss i 10 veckor i slutet av 2021 och samlade in närmare 550 utlåtanden.
Merparten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och värda att understödas, men det rådde oenighet om metoderna. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till förslagen om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering.

Tillståndsformerna bygglov och åtgärdstillstånd samt åtgärdsanmälan sammanslås till en enda tillståndsform, bygglov.

I tillståndsförfarandet gällande bygglovet, som i fortsättningen ska ske i ett steg, bedöms samtidigt om kraven både för placering och för uppförande av byggnaden uppfylls.

Tillståndströskeln för byggande höjs så att till exempel en bastu som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov.

Allt byggande ska också i fortsättningen följa den byggrätt, de byggbestämmelser och de bestämmelser som anges i planen och andra bestämmelser om (t.ex.) strandbyggande.

Praxis för hur den gällande lagen har tolkats har samlats i bland annat registren PKS-Rava för huvudstadsregionen och Topten-Rava för ett antal övriga kommuner, bland andra Åbo, S:t Karins och Raseborg.

– Det är ett mångårigt jobb som åtminstone måste revideras i och med den nya lagen eftersom tanken är att kommunerna inte ska ha olika tolkningar av lagen. Dessutom måste de kommunala byggnadsordningarna omarbetas. Det kommer en hel del nytt jobb för kommunerna även om vissa uppgifter försvinner.

Nyström säger att det är som det brukar med lagförändringar i Finland.

– Målsättningarna är bra men beredningen bristfällig. Det lämnas för mycket öppet för att lösas senare. Jag hoppas behandlingen i riksdagen redan medför förtydliganden.

Tillsynschef Dan Renfors uppskattar att tillståndsmängden sjunker med cirka 25 procent om den nya lagen godkänns enligt förslaget.Emilia Örnmark
Tillsynschef Dan Renfors uppskattar att tillståndsmängden sjunker med cirka 25 procent om den nya lagen godkänns enligt förslaget.

I Kimitoön byggs årligen 40–45 nya bastur och minst lika många övriga mindre byggnader som skulle omfattas av den nya lagen. Tillsynschef Dan Renfors uppskattar att tillståndsmängden sjunker med cirka 25 procent om den nya lagen godkänns enligt förslaget.

– Då de gäller till exempel byggande av bastu, blir byggnadstillsynen roll mer rådgivande, vilket också kan ha sina fördelar.

Renfors konstaterar att bygglov inte behövs om alla bestämmelser och regler följs.

– En ny byggnad under 30 kvadratmeter ska också i framtiden följa alla bestämmelser. Om byggrätten för bastu är 25 kvadratmeter går det inte att bygga 30 kvadratmeter. I den här frågan har det redan varit en del missförstånd.

Ser inga större fördelar för egen del

I dag avgörs mindre avvikelser från bestämmelser i samband med byggloven som tjänstemännen avgör.

– Om bastur avviker från bestämmelserna i framtiden måste fastighetsägaren fortsättningsvis ansöka om undantagslov eller bygglov. Detta kan leda till mer oklara situationer. Vi borde sträva efter att myndighetsarbetet är likalydande och att markägarna behandlas jämlikt i hela landet. Detta blir svårare att uppnå, i alla fall flera år framöver.

Renfors ser med andra ord inga större fördelar med lagändringen för byggnadstillsynens del men konstaterar att det inte varit målsättningen med lagändringen. Däremot kommer behovet av eftergranskning av de mindre byggnaderna sannolikt att öka.

Renfors säger att fördelen för fastighetsägaren är, att hen inte behöver ansöka om bygglov för mindre byggnader och det att man slopar de olika tillståndsnivåerna och pratar endast om bygglov.

– Fastighetsägarna får dock ett större ansvar att följa bestämmelser, byggrätter med mera. I dag är fastighetsköparna alltmer noggranna med att dokumentationen för fastigheten eller byggnaderna är i ordning. Förhoppningsvis anlitar fastighetsägarna också i framtiden planerare, ansvariga arbetsledare och konsulterar myndigheter för att uppnå lyckade slutresultat, säger Renfors.

Ledande byggnadsinspektör Sanna SimonenMikael Heinrichs
Ledande byggnadsinspektör Sanna Simonen i Pargas.

Enligt ledande byggnadsinspektör Sanna Simonen i Pargas finns det flera oroväckande aspekter med lagförslaget.

– Lagförslaget har författats under en kort tid och jag har ännu inte sett fördelar med att skilja mellan bygglagen och planläggningen så här radikalt. En förnyelse är en bra sak om den görs systematiskt med beaktande av för- och nackdelar.

Enligt Simonen verkar det, åtminstone sett till de frågor som kommer till byggnadsinspektionen, som att konsumenterna har fel uppfattning om fördelarna med lagen.

– Många har redan frågat oss om man kommer att kunna bygga närmare än 15 meter från strandlinjen. Det kommer man inte att kunna. Man kan inte heller bebygga en tom fastighet som inte har en byggplats i planen. Lagen medför enbart en befrielse från tillståndsprocessen till vissa delar. Enligt mig stramar den å andra sidan åt och preciserar tillståndsförfarande kring renovering och restaurering.

Byggandet blir inte friare

Också Simonen påpekar att byggandet inte blir speciellt mycket friare fastän lagen förändras.

– Alla måste ändå följa lagen, förordningar, planer, bestämmelser och bra byggnadssed. Man kommer fortfarande att behöva lov för att renovera en byggnad, fälla ett träd och så vidare. Möjligheten att använda sig av åtgärdstillstånd och anmälan försvinner helt vilket betyder att allt man ansöker om lov för är bygglov och processen enligt det. Det föds inte nya byggplatser tack vare förändringen.

Simonen hoppas att konsumenterna också i fortsättningen förstår att anlita professionell expertis. Det är extra viktigt i skärgårdskommuner.

– Skärgårdens fuktförhållanden är den tuffaste miljön i landet för byggnader. Jag vill påstå att det finns saker som måste korrigeras i varannan plan för en byggnad som behöver lov. Att planera detaljer och tolka bestämmelser är ett proffsjobb och det är oroväckande om inte proffs, planerare, arbetsledare och byggare längre anlitas.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter