Förflytta dig till innehållet

Posten har bra lönsamhet och dålig attityd

Posten är bra på två saker, att regelbundet avisera prishöjningar och att meddela om försämringar i servicen. Den nya postlagen ändrar inte på detta.

Många konsumenter och företag märker att Postens leveranser inte fungerar. Världen ändrar och alla företag måste anpassa sin verksamhet till en ny verklighet.

Att anpassa verksamheten och söka lönsamhet i en allt mera digitaliserad värld, betyder ändå inte att man kan eller ska behandla sina kunder dåligt. Digitaliseringen kräver nya lösningar, men Posten kan inte skylla alla problem på den. Posten gjorde år 2021 en vinst på 55 miljoner euro.

I dag är Posten i förhållande till kunderna en ansiktslös, formlös och onåbar megaknöl. Hur arrogant får man vara och hur mycket kan man försämra tjänsterna och höja priserna innan ägaren, i detta fall staten, reagerar?

Det måste samtidigt konstateras att Postens verksamhetsbetingelser har ändrat på ettnästan dramatiskt vis. Brevförsändelserna har minskat med nästan 70 procent under de senaste 10 åren. Framöver förväntas minskningen fortsätta med cirka 10 procent varje år. Även antalet papperstidningar minskar konstant.

Lagstiftning styr delvis Postens verksamhetVarje konsument och företag har enligt lagen rätt att få jämlika grundläggande posttjänster av god kvalitet till ett rimligt pris överallt i Finland. Rätten till de grundläggande posttjänsterna tryggas genom samhällsomfattande tjänster som definieras i postlagen och Traficom utövar tillsyn över att lagen iakttas.

Ur lagstiftningens synvinkel skiljer man dock på utdelningen av brevförsändelser och tidningar. Skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt postlagen gäller endast brevförsändelser som betalas kontant, till exempel frankerade brev och postpaket. Skyldigheten gäller inte tidningar eller tidskrifter.

En lagändring eller egentligen flera lagändringar är under arbete. Den ena gäller en ändring av postlagen och den andra ett tidsbundet statsunderstöd för tidningsutdelning i glesbygden. Lagstiftaren vill se till att alla har lika tillgång till posttjänster och att det finns förutsättningar för att dela ut tidningar fem dagar i veckan i hela landet där det inte finns en heltäckande morgondistribution.

Förslaget är att staten redan nästa år skulle reservera 15 miljoner euro för statsunderstöd för tidningsutdelning på glesbygden. Stödet ska betalas till de företag som delar ut tidningarna, inte till mediehusen.

Det föreslagna tidsbundna understödet för utdelning tidningar på glesbygden är definitivt en bra sak, trots att Posten inte till alla delar inte ser det som en positiv sak. Det häreror på att Posten i den nya lagen skulle åläggas att i vissa situationer dela ut tidningar till ett av Traficom reglerat och bestämt pris.

Frågan som dyker upp i samband med lagändringen är på vems villkor ändringarna görs, kundernas eller Postens? Är det de facto så att Posten berättar för lagstiftaren hur lagparagraferna ska formuleras, så att Posten kan optimera sina inkomster och minimera sin service?

Målsättningen är att de nya bestämmelserna ska träda i kraft hösten 2022. Det nya systemet med skyldighet till insamling och utdelning av postförsändelser börjar tillämpas och statsunderstöd för tidningsutdelning på glesbygden skulle betalas från ingången av år 2023.

Trots ny lagstiftning, kommer Posten också framöver att ha stora möjligheter att vid behov tolka lagen till sin fördel.

Lagstiftning är en sak och Postens dagliga verksamhet är en annan sak. Användarna av Postens tjänster, både privatpersoner och företag, upplever regelbundet och nästan dagligen att servicen inte fungerar.

Postens enskilt största problem är förhållandet till kunderna, det handlar om Postens usa attityd till sina kunder. Ett första steg mot en förändring från Postens sida borde vara öppen och tydlig kommunikation. Vad gör man varför gör man det.

I grunden finns också den svåra frågan att kombinera lagstadgade samhällsomfattande tjänster med Postens målsättningar att ha vinstbringande verksamhet. Vore det dags att skilja på den växande och lönsamma paketbusinessen och de lagstadgade uppgifterna som Posten ska sköta?

Pappersförsändelserna kommer som konstaterats att fortsätta minska. Papperstidningen blir kanske ett veckoslutsnöje och julkorten blir en kuriositet. Tyvärr bidrar Posten själv till denna utveckling, eftersom Posten inte klarar av att sköta sina uppgifter enlig lagen och gjorda avtal. Det värsta av allt är att Posten inte ens försöker sitt bästa och inställningen till kundservice överlag är kass.

Efter att revideringen av postlagen är klar, är det dags att fortsätta fundera på hur utdelningen av pappersprodukter ska skötas i framtiden. Trots att det skickas allt färre pappersprodukter, kommer det ändå att i tiotals år framöver attbehövas en fungerande distribution.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter