Förflytta dig till innehållet

Planerar Kimitoöns kommun kalhugga sina skogar?

Tekniska nämnden i Kimitoöns kommun ska 22.6.2021 besluta hur kommunens skogar ska skötas under de kommande tio åren. Kommunens invånare och föreningarna har inte fått möjlighet att säga vad de anser om den nya skogsplanen, vilken är klar 16.6.2021. Skogsplanen görs av Skogsreviret, som brukar planera utifrån ekonomi.

Föreningen Kimitoöns natur har 2009 gjort en naturinventering i kommunens skogar. Av den framgår att ca 80 hektar är skyddsvärda och uppfyller METSO-kraven.

I dag är diskussionen om skogarnas värde mycket livlig. Det gäller såväl de ekonomiska som ekologiska och klimat- och rekreationsvärdena. Klimatkrisen och den pågående artdöden har väckt många frågor och ny forskning ger nya insikter. Det kommer nya rekommendationer för skogsbruket med anledning av klimatkrisen.

Hela världen granskar sitt förhållande till naturen och hur vi använder naturens resurser. Kommunerna ska också göra upp planer för klimatåtgärder och planer över bevarandet av mångfalden, där skogarna utgör en del.

Det verkar som om man inte tänker på detta i Kimitoöns kommande skogsplan. Det har framkommit att man t.o.m. planerar hugga i de så kallade centrumskogarna i Kimito centrum, vilka används för livlig rekreation. I nationalparkerna hugger man inte heller på grund av någon säkerhetsrisk. Nytänk är nödvändigt också i Kimitoöns kommun.

I de större städerna och bland annat Hangö har man beslutat ersätta kalavverkning med kontinuerligt skogsbruk och plockhuggning. Man avverkar endast värdefullt stockvirke och skogen hålls skogsbeklädd. Då fungerar skogarna som fortlöpande kollager och kolsänkor. Däremot blir kalavverkade och luckavverkade skogar koldioxidkällor (läcker koldioxid) i minst 20 år efter avverkningen.

Och det är verkligen ingen fråga om pengar om skogen avverkas försiktigare.

I Hangö där man låter skydda en del av stadens skogar och istället för att kalhugga idkar plockhuggning, blir inkomsterna från skogarna 8 000–21 000 euro mindre/år, vilket är max 0,04 % av Hangös driftsbudget.

Hangö stad äger 1 700 hektar skog, 40 % är ekonomiskog och resten är skyddade på olika sätt. Kimitoöns kommun är ägare till cirka 400 hektar skog, 80 hektar är skyddsvärda.

I Kimitoöns kommuns kommande skogsplan måste:

A. Kommunen ta sitt ansvar för klimatet och naturens mångfald och låta skydda de skyddsvärda skogspartierna och övergå till kontinuerligt skogsbruk i resten, där det är möjligt. En utomstående expert utanför den traditionella skogsbrukssektorn borde anlitas för att planera aktivt skydd av naturen och klimatet och rekreationsmöjligheterna i kommunens skogar.

B. Invånarna och föreningarna på Kimitoön måste få säga sin åsikt om skogens betydelse och dess framtida användning och skötsel, före beslut tas i frågan om skogsplanen. Öppenhet i besluten om skogarna förväntas av kommunen. Under pandemin har vi verkligen sett hur stor betydelse skogen har för människans välmående. Naturens mångfald, klimatet och invånarnas trivsel är nu viktigare än någonsin.

Dela artikeln

En kommentar: “Planerar Kimitoöns kommun kalhugga sina skogar?

  1. Carita Forsman-Rudels skrev

    Många små skogsägare runt oåmkring vårt hem har under de senaste tio åren kalhuggit friskt. Förstört vandringsstigar och svampmarker. Varje gång har vi tröstat oss med att närmast oss i nordväst finns kommunens skog och den får vi ändå ha kvar. Vill minnas att man för kanske 20 år sedan utflrde en varsam plockhuggning som inte vad vi kunde märka påverkade svampbeståndet och efter några promenader hade vi och andra nitiska grannar befriat stigarna från kvister som kunde ställa till med besvär. Kära kommun ta ditt förnuft till fånga också i våra små byar.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *