Pizzor kryddade med vänskap och delaktighet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag är inte särskilt kreativ i köket. Matlagning är allt för ofta en plikt snarare än en hobby som jag njuter av.
Samtidigt tycker jag det är fint att samlas med vänner eller släktingar kring matbordet.
I somras kom min barndomsvän och hennes man på besök till vår sommarstuga. Jag känner få personer som är så duktig på att laga mat som min vän. Ända sedan ungdomstiden har matlagning varit hennes stora intresse.
När jag och min man gifte oss för 35 år sedan fick vi ett häfte med hennes handskrivna recept så att vi skulle klara oss den första tiden. Recepthäftet är ännu i användning hos oss medan min vän har gått vidare till nya smaker och maträtter.
Nu skulle vi alltså förse våra gäster med mat i några dagar.
Hur gick det? Havet och nypotatisen kom till vår hjälp. Vi fick massor med abborrar i näten. Jag rensade och saltade medan de andra i matlaget hängde näten och fotade. Min man rökte abborrarna och vi njöt av fisken, gräddfilssåsen och goda potatisar.
Till kvällsmat hade jag planerat att vi skulle laga vegetariska pizzor. Nu började vi röra oss bortom min bekvämlighetszon. Men hur det nu var så kom jag på att fråga om vi kunde laga pizzorna tillsammans.
För mig blev timmarna i köket en oförglömlig upplevelse.
Vi åkte först till bybutiken och jag fick upp ögonen för ingredienser som jag inte tidigare tänkt på att man kunde använda.
Jag kände mig inte som en hjälpreda utan som en i teamet. Prestationsångesten var bortblåst.
Vi lagade mat tillsammans och jag fick lära mig nya sätt att tillreda löken, äggplantan, körsbärstomaterna med mera som vi använde som fyllning till pizzorna.
För mig blev upplevelsen en påminnelse om att det ligger en stor glädje i delat ansvar och i att göra saker tillsammans.
Det mesta som jag lärt mig under mitt liv har jag inte tränat upp på egen hand. Jag har till exempel lärt mig sjunga i kör, spela saxofon och plocka svamp tillsammans med andra som hunnit längre och varit duktigare än jag.
De tankar och insikter som jag delar med mig av när jag predikar eller håller tal vid dop, vigslar och jordfästningar har ofta fötts i samtal med andra eller genom böcker jag läst.
Vi lär oss av varandra. Det är självklart men allt för ofta ser vi det som vi gör i vårt arbete eller i våra hem som individuella prestationer.
Hur smakade pizzorna? De var de godaste jag någonsin ätit som var gjorda i vårt eget kök.
Hemligheten var att de var kryddade med vänskap och delaktighet.
Tack ❤️ Det är sant. Vi borde göra mer tillsammans.
Så sant det du skriver. Tack för dina ord.