Förflytta dig till innehållet

Pargasiens jumppevangelium 2020

Det hände sig en gång att det bildades en liten stad, Pargasien, med lika många öar som invånare. Särskilt de större öarna hade under århundraden bildat sig en stark egen identitet och självkänsla, ett faktum som alla inte har accepterat. Den största ön, med broar till fastlandet, ansåg att alla tiotusentals utsocknes som var på väg mot den fantastiska skärgården borde stanna i Gruvsta ens för att köpa bröd och leverkorv. Det gjorde ändå inte så många, och så skallade krigsropen fortsättningsvis mellan öarna, år ut och år in.

Pargasien behövde ett nytt Skolhärbärge. Under coronaåret 2020 sinade kassan, men då syrenerna blommade beslöts ändå att härbärget skulle byggas för högst 20 miljoner sekiner, en ofattbart stor summa för en fattig stad.

Efter beslutet blev dock en sten kvar att skava i skon, eller grus i dojan som invånarna långt i väster säger (landet där Tegnell Den Första, och sista, regerade). Det visade sig att alla inte skulle få plats att spela sähly och göra armhävningar i det nya Skolhärbärget, vilket ledde till verbala upplopp i Gruvsta.

När Stora Rådet skulle mötas 16 dagar före jul var alla överens: jumppa bör man, annars dör man. Under det 13,5 timmar långa rådslaget kom dock nya detaljer fram som dittills legat gömda i kalkdammet. Enigheten var som bortblåst.

Den dominerande klanen krävde i ett plötsligt infall av högmod, att det skulle byggas också ett rätt stort Jumppahärbärge en bit från Skolhärbärget. Det kostar givetvis mera, och några fräscha sekiner skulle sökas från Staten redan inom 3 veckor och just då fanns inte ens ett halvt penndrag skisser på detta monument.

Den dominerande klanen, inklusive Hövdingen, visste inte vilka som skulle börja äga och driva Jumppahärbärget, dvs. betala för ved och vatten och fastighetsskatt. Ingen normal fåraherde skulle börja bygga ett härbärge åt sin familj på sådana premisser. Men den dominerande klanen ville vinna rådsvalet efter påsk under devisen ”friskt vågat är hälften vunnet”.

Men alla andra i Rådet, visste att penningpungen var tom, och ville hellre snabbt utreda hur ett större jumppautrymme i anslutning till de planerade byggnaderna kunde förverkligas, utan att öka kostnaderna. Då skulle en sk. Helig plats som i planen reserverats för kameler och hästar, få stryka på foten. Det borde ju gå att parkera dem någon annanstans i närheten. Och den spända tidtabellen för byggandet av Skolhärbärget skulle inte behöva rubbas pga. många olösta frågor och tidskrävande nya arrangemang.

I omröstningen vann förstås majoriteten. Efter detta satt folk och fä vid julborden med förvåningens finger i häpnadens mun, varvat med kålrotslåda och sill, och undrade om det ändå är så att högmod går före fall.

God jul och ett bättre nytt år 2021!

Dela artikeln

2 kommentarer: “Pargasiens jumppevangelium 2020

  1. Christer Järnström skrev

    Bra Nina. Kanske kamelerna och hästarnas ryttare orkar gå från Pjug parkeringen eller ishallsparkeringen som står så gott som tomma på dagen ,då kanske en större hall ryms ihop med skolkroppen. En tanke om parkering och skola.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *