Pargas första klimat- och miljöprogram godkändes – staden ska vara klimatneutral år 2035
Den ett år långa processen från att arbetsgruppen tillsattes till ett färdigt förslag till klimat- och miljöprogram för Pargas stad är nu i mål. Fullmäktige godkände i kväll stadens första klimat- och miljöprogram för åren 2023–2035.
Det som man framför allt ville poängtera från stadens håll är att invånarna varit delaktiga genom hela processen. Över 450 personer svarade på den enkät som genomfördes i maj i fjol.
Genom programmet förbinder sig staden till tre konkreta huvudmålsättningar: att uppnå ett gott ekologiskt tillstånd i Skärgårdshavet, att avvärja förlusten av biologisk mångfald samt att uppnå kilmatneutralitet fram till år 2035.
35 konkreta åtgärder för att nå fram
För att uppnå allt detta har man skapat sammanlagt 35 olika åtgärdskort inom olika delområden.
Vissa av åtgärderna är redan långt hunna, som till exempel effektiveringen och utbyggnaden av avloppsreningsverket i Korpo, där man redan kommit i gång med förberedelserna. Många av åtgärdskorten har kopplingar till Skärgårdshavet.
LÄS OCKSÅ
Det rör på sig med reningsverket och slammottagningen i Korpo – ska stå klart nästa årEn del av de mätare som tagits fram för att kunna följa upp att miljöarbetet faktiskt framskrider kommer under årets lopp att publiceras på stadens webbplats
Skogsbruk ledde till snack
Innan programmet kunde godkännas diskuterades det ändå en hel del om olika skogsavverkningsmetoder. Vänsterförbundets Lotta Laaksonen föreslog ett tillägg i åtgärdskortet för uppdateringen av stadens skogsbruksplan, där hon ville få in en skrivelse om att staden inte låter utföra kalhyggen i sina skogar förutom vid särskilt vägande skäl.
Det förslaget förföll ändå efter omröstning med rösterna 11–23.
SFP-arna Kurt Ekström och Christer Friis var båda av åsikten att en del av formuleringarna i programmet var aningen högt flygande och blåögda.
Friis förde också fram att det skulle vara en fin gest av staden att också delta i finansieringen av gång- och cykelbanan mellan Prostvik och Nagu i någon form.
Också återvinningen diskuterades, där det bland annat fördes fram att staden inte har någon direkt återvinningsverksamhet i nuläget.
– Senast år 2025 då sysselsättningen landar på stadens bord måste vi nog få rätsida på det här med återvinningen, påpekade VF:s Nina Söderlund.
Samlingspartiets Markku Orell fick med en kläm om att byggnadsvårdsföreningen Curatios och Parfix ska tas i beaktande.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.