”På FDUV har vi märkt att behovet av information är stort, särskilt när det gäller vad reformen innebär i praktiken”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Svensk service. År 2023 är ett historiskt år i Finland. I januari överfördes ansvaret för social- och hälsovården till de nya välfärdsområdena.
I Svenskfinland har en stor del av debatten om vårdreformen kretsat kring hur det ska gå för Kårkulla samkommun.
Samkommunen, som basat för en stor del av tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsätting, upphörde vid årsskiftet och verksamheten införlivades i de tvåspråkiga välfärdsområdena.
FDUV har under den senaste tiden ofta blivit kontaktad av både personer med intellektuell funktionsnedsättning och anhöriga som undrar vad som egentligen kommer att hända med tjänsterna i samband med vårdreformen.
Välfärdsområdena har meddelat att målet är att ingen ska märka av några förändringar.
I över 60 år var Kårkulla en viktig del av vardagen och en sammanbindande faktor för många svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning, anhöriga och personal. Det är naturligt att många känner en sorg över att Kårkulla inte längre finns.
Samtidigt har ett flertal av våra medlemmar länge efterlyst alternativ till Kårkulla och framfört förhoppningar om att tjänsterna nu utvecklas. I dag finns det bland annat stora utmaningar med att erbjuda särskilt krävande tjänster såsom psykiatri och stöd vid utåtagerande beteende till målgruppen på svenska.
På FDUV har vi märkt att behovet av information är stort, särskilt när det gäller vad reformen innebär i praktiken och vilka de nya kontaktpersonerna är.
Under hösten ordnade vi informationsträffar om vårdreformen runtom i Svenskfinland med både tjänstemän och politiker som gäster.
Deltagarna var tacksamma för informationen, men upplevde ändå att mycket fortfarande var oklart och diffust.
Många pusselbitar ska ännu falla på plats i välfärdsområdena och den här processen kräver aktiv bevakning av oss intresseorganisationer.
Det kommer att ta flera år innan en stor förändring som vårdreformen etableras. Vi befarar att välfärdsområdena kommer att ha en del svårigheter i början, men vi ser också många möjligheter med reformen.
Synen på personer med intellektuell funktionsnedsättning har förändrats sedan specialomsorgsdistrikten byggdes upp på 1970-talet.
De är samhällsmedborgare som alla andra och ska inte ha ett separat system.
De segregerande servicesystemens tid är förbi och specialomsorgsdistrikt som Kårkulla kan därför inte längre fortsätta.
I och med de nya välfärdsområdena kommer vi åt den problematiska strukturen som samkommunen haft och som lett till de utmaningar som finns i servicen i dag.
Välfärdsområdena har nu en gyllene chans att utveckla moderna funktionshindertjänster på svenska och smidiga servicestigar som finns nära den stödbehövande.
En styrka med reformen är att bastjänsterna som boende och dag- och arbetsverksamhet utvecklas på regional nivå i närsamhället.
Det är också viktigt att specialomsorgsdistriktens expertkunnande tas tillvara och att de tvåspråkiga välfärdsområdena bygger upp ett fungerande samarbete kring dessa mer krävande tjänster.
På FDUV har vi varit tacksamma över att flera av de kommande välfärdsområdena samarbetat och fört en diskussion med intresseorganisationerna om hur tjänsterna behöver utvecklas.
Den här positiva utvecklingen skulle även behöva få stöd av en ny lag om funktionshinderservice.
Behandlingen av lagförslaget är tyvärr fortfarande på hälft i riksdagen. FDUV hoppas att riksdagen ger lagförslaget högsta prioritet och att den godkänns innan mandatperiodens slut.
Mikaela Björklund
Ordförande
Lisbeth Hemgård
Verksamhetsledare
FDUV
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.