Krister Lindberg 02.03.2023 18:40

”Missing” är skriven och regisserad av Nicholas D. Johnson och Will Merrick, före detta filmklippare. ”Missing” är kreerad vid klippbordet. Högt tempo, smart intrig och överraskande vändningar.

Intressant och spännande; för snabbläsare! Hela filmen består av bilder från övervakningskameror, datorns Google och mobilens FaceTime.

Huvudpersonen June, 18 år (Storm Reid) är en skicklig hackare, hon kommer åt allas mejl- och Facebookkonton; vad som helst, var som helst. Och bioduken fylls med textmeddelande och lösenord.

Flickans mor, änkan Grace (Nia Long) åker på semester till Colombia med sin nya man (Ken Leung). Och försvinner. June söker och hittar digitala ledtrådar, och hon har kontakt (FaceTime) med en colombiansk hjälpsam, snäll äldre man.

Den märkvärdiga berättartekniken till trots förmedlar filmen riktiga känslor och belyser trovärdigt invecklade och överraskande relationer; mellan vuxna och mellan barn och föräldrar.

En psykologisk, spännande och trovärdig thriller. Även om man inte hinner läsa och förstå allt som flimrar förbi.

Den belgiska filmen ”Close” är en finstämt vacker berättelse om ungdom, vänskap, sorg och skuldkänslor. Trettonåriga pojkarna Léo och Rémi (Eden Dambrine och Gustav De Waele) är bästa vänner, har alltid varit. Léo hjälper sina föräldrar som odlar blommor i mängd och parti, Rémi spelar oboe.

Sommarlovet tar slut, skolan börjar, nya bekantskaper. En flicka, en ny klasskamrat frågar oskyldigt: Är ni ett par? Varför frågar du det? Ni är alltid så nära varandra.

Filmen är lågmäld men ärlig. Naturligtvis finns mobbning i den här skolan också men regissören Lukas Dhont väljer att inrikta sig på pojkarnas känslor. Och föräldrarnas och storebrors känslor. Ett vackert foto och vackra blomsterängar skapar en subtil stämning.

Pojkarna är vackra, och otroligt skickliga skådespelare.

De, och de andra skådespelarna, uttrycker ordlöst stora känsloregister. Samma gäller berättartekniken; ”Close” är genialt gestaltad.

Regissören Sam Mendes har alltid gjort förträffliga filmer (från ”American beauty” till ett par James Bond) och Olivia Colman är en pålitlig skådespelare.

Början av åttiotalet, en liten stad vid engelska kusten. Och en biograf. Biografens ägare spelas av Colin Firth, en nyanställd ung svart man tolkas av Micheal Ward. Colman sköter PR.

Filmen ”Empire of light” speglar tidsandan: skinnskallar, rasism, kärlek, psykisk obalans; värderingar. Filmens magi och biografens charm och folk tänkte och kände samma då som nu. ”Empire of light” berättar om kärlek och är en hyllning till filmen.

Krister Lindberg

Dela artikeln