Ordet studieprestation kan ha en skuggsida
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Studieprestationer och examinationer har ökat i de svenskspråkiga högskolorna under 2020, får man nu höra på många håll.
Arcada i Helsingfors slog rekord i utexaminerade och både Hanken i Helsingfors och Åbo Akademi vittnar om en klar ökning avlagda studiepoäng (Yle, 2.2).
När man läser rubrikerna är det lätt att få ont i magen.
Ett par veckor senare har rubrikerna en annan ton. Ungdomspsykiatrin i Åbo larmar om unga som far illa utan hobbyer och skola på distans. Remisserna till den ungdomspsykiatriska enheten har ökat med 50 procent på ett halvt år (ÅU, 17.2) Mer än hälften av Helsingfors Universitets studerande som har svarat på en enkät säger att de riskerar utmattning, eller redan är utbrända. Studierelaterad utmattning har skjutit i höjden (HBL, 7.2).
Distansstudier gör att gränsen mellan fokus och avslappning väldigt lätt suddas ut. Då fritidsintressen och mycket av det sociala faller bort ur bilden kan det vara svårt att bygga en fungerande vardag. För en del leder det kanske till att man inte får studerat alls, medan andra spenderar mer tid till studier än förut.
Att jobba mycket och vilja göra bra ifrån sig är inte farligt i sig, men nog om det aldrig är “bra nog”.
När man vill prestera, i allt, finns det risk för att man till sist inte klarar det allra minsta. Det blir otroligt svårt att slappna av, tankarna snurrar och ångesten trycker i bröstet. Jag vill vara försiktig med att lyfta upp ordet “prestationer” som något alltför positivt.
Det finns en klar ökning av studeranden som behöver hjälp med sin psykiska hälsa, med huvudorsakerna ångest, nedstämdhet och känslan av att vara spänd. I Åbo ökade antalet bedömningar av vårdbehov för studerandes psykiska hälsa med 14% förra året jämfört med 2019 (ÅU, 4.2).
Det är alarmerande att så många unga mår dåligt. När man samtidigt få höra hur bra distansstudierna gått i antalet studiepoäng och prestationer, är det svårt att inte oroa sig för hur studierna kommer se ut i framtiden.
Studierna är så mycket mer än antalet studiepoäng – det är gemenskap, utmaningar, drömmar, en möjlighet att vara kreativ och hitta det man brinner för. Ensam framför datorn i sin lägenhet kan allt det kännas väldigt, väldigt långt borta.
Satsningar i studerandes psykiska hälsa i de svenska högskolorna, som att Åbo Akademi tillsatt en ny studiepsykolog, är efterlängtat och så väldigt viktigt. Utan omvårdnad av den psykiska hälsan har vi inte heller studeranden och framtida världsförbättrare.
Det ökade behovet av vård är en långtgående trend men det känns viktigt att reda ut hur ökningen hänger ihop med att studierna är på distans. Även om distansundervisning också kan föra gott med sig, hoppas jag att den i framtiden används bara då det verkligen behövs. De sociala kontakterna som studierna för med sig, om det så handlar om en lunchpaus eller att utbyta några ord med sin professor, är viktigare än man kunde tro.
Just nu lever vi i ett undantagstillstånd, och det hoppas jag att distansstudierna får fortsätta vara – ett undantag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.