Ord som ger status: Behövs resiliens?

undefined
äldre man med röd tröja och rutig halsduk
Leif Höckerstedt
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Språk som svenskan har egentligen ord för allt. Folk vill i allmänhet hålla språket fritt från utländska inslag. Men nya fenomen kommer in och verkar kräva nya ord. Exempelvis ordet dator är nybildat men kunde ha fått ett inhemskt ord enligt samma modell som i isländska och finska. Finskan har ju tietokone, ’kunskapsmaskin’, och isländskan har tölva som är en sammansmältning av tal/siffra och völva ’spåkvinna, vala’.

Ger ett ord som resiliens något mer än det svenska motståndskraft? Men resiliens antyder också återhämtning. Det kommer från latinets tillbaka, re-, och hoppa, salire. På ren svenska hade det alltså behövts två ord för att motsvara nyordet. Från att ha varit ett ganska elitistiskt ord förekommer det nu till och med i en boktitel som Kristina Bährs ”Resiliens i skolan”.

Jag associerar ordet procrastinera med politiskt språk. Det betyder skjuta upp något, ordagrant till i morgon. Ursprunget är latinets cras ’i morgon’. En genomgång på nätet visar att procrastinera ibland används helt vardagligt såsom i ÅU-kolumnisten Marika Kivinens kolumn som rubriceras ”Att procrastinera kan vara nödvändigt – Att tänka stort eller modigt kräver inte bara tid, utan utrymme” (2022).

Ett tillsvidare rätt exklusivt ord är momentum ’kraft, flyt, tillfälle’. Det liknar svenskans moment. Momentum liksom moment är hämtat från latinets rörelse och ögonblick. Det förekommer till och med i sportreferat: Sen fullträff gav Jaro Akademi full pott mot Kraft Akademi: ”Jag tyckte vi hade momentum” (ÖT 2024).

Momentum är besvärligt i svenskan. Ges det normal svensk böjning blir det ett momentum och momentumet men nu används latinsk modell utan böjning som i att ha momentum. För mig låter det osvenskt – resiliens mot nyheter?

Med det(ta) sagt har jag inte besvarat frågan om vi behöver nyord som resiliens, procrastinera och monumentum. Men med det/ta sagt har jag istället fört in ännu en svansviftning! Uttrycket ”Med detta sagt” ser ut som gammal ren svenska men är innespråk inte minst i politiken.

Hör efter nästa gång nån bortförklarar diverse nedskärningar.

Orden med status kommer och går. Man klarar sig utan nyord men samtidigt ger de en aktuell vinkling på det som händer. Status följer med på köpet. Källan är ytterst latinet och orden aktiveras och sprids i dag via internationell engelska. Att latinet sedan fått kultur och ord från forngrekiska är en annan historia.

Här kan du läsa fler kolumner av Leif Höckerstedt.

Leif Höckerstedt
Språkvetare och debattör, Ekenäs
Publicerad: