Förflytta dig till innehållet

Om s/s Bore och andra tidiga bilfärjor på rutten Åbo–Stockholm

ÅU debatt.

I tisdagens tidning (28.1.2020) förmedlar ÅU den trevliga nyheten att s/s Bore, museifartyget i Aura å sedan 2011, valts till Finlands bästa vandrarhem!
Notisen konstaterar också att det 1960 byggda fartyget ”var den första egentliga bilfärjan på Åbo-Stockholm”.
Detta med ”egentlig bilfärja” kräver ett förtydligande.
Typologiskt var s/s Bore nog endast en sk. garagebåt med en relativt liten bilavdelning tillgänglig genom en
sidoport – i Bores fall i babordsbogen.
Begreppet ”egentlig bilfärja”, åtminstone i trafiken Finland-Sverige, bör reserveras m/s Skandia, Ab Siljarederiets nybygge från 1961.
Skandia hade ett hellångt, genomkörbart bildäck med för- och akterport.
Denna typ, med en första representant i Europa redan 1937 (det var på linjen Larvik-Frederikshavn) blev i och med Skandia riktgivande i Östersjöområdet.
s/s Bore var de samseglande rederiernas (Bore, FÅA, Svea) första konkreta uttryck för de samseglandes brist på klarsyn när det gällde att välja fartygstyp efter de tre relativt små, 1952-53 levererade, sk. olympiabåtarna som ännu hanterade bilarna med vinsch och bom över relingen.
År 1957 grundade de samseglande Siljarederiet för att öka kapaciteten för bilbefordran.
Man avsåg att med inköpt gammalt tonnage, fortfarande(!) med vinsch/bom-systemet, kunna provisoriskt  öka befordran av bilar i väntan på att tre nya ”bilfärjor”  kunde beställas.
Ålänningen Gunnar Eklund väckte dock de samseglande ur deras typologiska dvala genom att sommaren 1959 göra stor lycka med sin gamla, men helt enligt ro-ro-principen inrättade,  s/s Viking.
När de samseglande skulle avvärja detta hot tvingades man  till att sedermera låta Siljarederiet nybygga en ”egentlig bilfärja”.
Det var Bore-juristen Nils Wettersteins förtjänst att man 1957 grundat Siljarederiet just som Siljarederiet, dvs. en separat juridisk person.
På så sätt kunde N.W., som  blev vd för det nya bolaget, hålla ägarna på visst avstånd och vid behov agera snabbt och relativt självständigt.
Denna potential kom väl till pass när Viking skulle bekämpas. Med N.W:s fasta grepp om rodret kom man snabbt  till att Siljas ursprungliga verksamhetsidé om gamla båtar med vinsch/bom måste överges och att endast ro-ro kan bita på Viking.
Ett lämpligt fartyg kunde  dock inte uppbringas på second hand -marknaden.
Då såg N.W. till att man började planera ett nybygge (blivande Skandia) som man sedan beställde redan i december 1959.
Men vid det laget hade Wettersteins förra chef, Borebolagets Hans von Rettig, redan tre år tidigare slagit fast hur
blivande s/s Bore skulle se ut och gjort sin beställning i september 1956.
Samesglarkompanjonerna Svea och FÅA emottog sedermera också var sitt exemplar  av denna ”postolympiska” fartygsserie; Svea Jarl (1962) och Ilmatar (1964).
Typologiskt ointressanta garagebåtar även de.
Framtidens melodi var typ Skandia.
Pekka Sörensen
Pargas

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *