Om godhet och om varför det är viktigt att fundera på vad man vill
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
En klarblå himmel och fågeldrill. Huden smeks av en lätt bris och solens värme. Lo är varken törstig, sjuk, skadad, skärrad, rädd, orolig, hungrig eller ensam.
Hen är mätt och glad, tillfreds med sig själv och med tillvaron. Naturen vaknar och växer runtomkring. Också i Lo spirar livet och kärleken. Det är gott att vara. Det är vår.
Godhet är ett värdigt tema för en kolumn, men också ett knepigt ämne.
I vardagligt tal använder vi till största delen ordet god i samband med sinnesförnimmelser, till exempel mat, dryck, doft, musik och litteratur. Vi har en måttstock byggd av värderingar som mäter huruvida någonting är gott eller inte. Väldigt subjektivt alltså.
Tänker vi på godhet i mer intersubjektiva termer blir det ett filosofiskt tema med konnotationer till etik och moral, eftersom sköna sinnesförnimmelser är problematiska att definiera som goda om, och när, de tillför lidande åt en eller flera andra parter.
Som människor är vi både till vår egen psykologi och i vår gemensamma sociala psykologi så att säga naiva realister. Vi är funktioner av vår personlighet och av vår omgivning. Det kräver en kraftansträngning och intellektuell akrobatik att positionera sig utanför denna vår kognitiva partiskhet. Därför är det enklare att utgå ifrån att sinnesförnimmelserna leder rätt, med tillägget att inte skada andra. Och det är väl så de flestas vardagsetik ser ut?
Lämpliga frågor som ledning för en praktisk godhet kunde vara följande:
Vad vill jag?
Varför?
Vad får mig att må bra?
Godheten låter sig inte finnas utan en viss självinsikt och reflektion över vad som på lång sikt är gott.
Vräker jag i mig god, men onyttig, mat kommer jag att lida av det i längden. Röker jag lugnande cigaretter tjänar det mig kanske väl nu, men samtidigt förkortar det mitt liv och binder upp resurser från hälsovården.
I den större gemenskapen har vi som måttstock för godhet demokratiska rättsstatsprinciper och ekonomisk välfärd.
Jag har inga som helst invändningar mot demokrati och rättsstatsprinciper. Men ständig ekonomisk tillväxt är nog ingen vidare bra ledande princip att utgå ifrån om vi vill leva hållbart, och inte skada andra.
Ekonomi per definition handlar om att hushålla med begränsade resurser.
Tyvärr har stirrandet på BNP lett till att vi snarare har kommit att förbruka ekonomiska resurser i så snabb takt som möjligt, och därmed onekligen skadat såväl de människor som utgjort det ”humana kapitalet” (t.ex. tilltagande utbrändhet) som de övriga arter vilka är beroende av fungerande ekosystem (t.ex. den tilltagande artdöden).
Tillbaka till de vägledande frågorna.
Varför är det viktigt att fundera på vad man vill?
När en människa tillräckligt länge gör saker som hon inte vill göra, blir hon deprimerad, om hon däremot har möjlighet att göra det hon vill göra, upplever hon att hon har självbestämmande och frihet, och att livet är gott.
Varför är det viktigt att fundera på varför man vill vad man vill?
Risken finns att dina mål är falska. Det du vill, är kanske inte din egen vilja, utan någonting du har tagit till dig utifrån av någon du beundrar, eller vars respekt du söker finna. Kanske en förälder, en tongivande vän, eller grupp av människor du önskar tillhöra. Kanske är du inne på ett hopplöst identitetsbygge eller fåfänga försök att stötta ett dominant ego.
Varför är det viktigt att fundera på vad som får en att må bra?
Om det du vill, och de bakom liggande orsakerna, inte får dig att må bra – vad är då meningen med ditt liv? Det är gott att må bra.
Om du inte mår bra på vägen, går du mot fel mål.
Läs fler kolumner av Johan Franzén här
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.